”Mästerkocken”-finalisten om sin anorexi

"Man mår fruktansvärt”

NÖJE

Jennie Benjaminsson, 23, kom tvåa i ”Sveriges mästerkock” 2011 och har släppt tre kokböcker sedan dess.

Parallellt med matsuccén tampades hon med anorexi.

– Jag tränade hysteriskt och åt ingenting, säger hon.

Jennie Benjaminsson kammade hem en andraplats i första säsongen av ”Sveriges mästerkock” på TV4. Sedan dess har matkarriären gått som på räls.

Hon har frilansat som matskribent och släppt tre egna kokböcker med vegetariska och och medelhavsinspirerande recept. I vår kommer uppföljaren ”Vegofest”.

Men vid sidan av tv-kameror och bokframgångar har Jennie Benjaminsson kämpat med sin ångest. Fram till för fyra år sedan led hon av ätstörningen anorexi.

– Den började när jag var 14–15 år. Jag hade en dålig syn på mig själv och jobbiga grejer hände. Då är det ganska vanligt att framför allt tjejer hittar ett destruktivt beteende. För mig var det det jag älskade allra mest, nämligen mat, säger hon.

”Tränade hysteriskt”

Jennie Benjaminsson slutade äta helt. I gymnasiet fick hon professionell hjälp för sina problem och under inspelningarna av ”Sveriges mästerkock 2011” mådde hon bättre. Efter programmet slog det till med full kraft igen.

En vän till Jennie dog och hon gick in i en depression och föll in i gamla hjulspår. Samtidigt började hon träna stenhårt.

– Jag tränade hysteriskt och åt ingenting. Jag kunde springa en mil, cykla en halvmil och gå på ett pass. Jag var bara muskler och ingenting annat.

Det var en tuff period.

– Man mår fruktansvärt. Man blir isolerad och slutar umgås med vänner. Man vill inte att de ska se, för man skäms. Det är en stor skam. Man kan heller inte tänka klart när man inte äter utan går i en dimma, säger Jennie.

”Har alltid älskat mat”

Till slut fick hennes mamma nog. Hon förbjöd Jennie att bo själv och Jennie flyttade hem och började gå i kognitiv beteendeterapi. I dag har hon varit frisk i fyra år.

– Det är ett steg i taget. Man börjar äta lite försiktigt.

Trots sjukdomen har Jennie Benjaminsson alltid varit övertygad: hon ska jobba med mat.

– Jag har alltid älskat mat, det är inte det det har legat i. Sedan har jag inte kunnat jobba särskilt bra när jag har varit sjuk. Det har inte gått. Man har kanske inte kunnat tillföra branschen så mycket när man varit sjuk, säger hon.

Vad vill du säga till andra som drabbats av anorexi?

– Det är inte värt det. Det är en sjukdom som kan leda till döden till slut. Det är alltid mer värt att vara frisk.

ARTIKELN HANDLAR OM