Mårten Andersson: ”Känt mig bortvald i hela mitt liv”

avLinnéa Borgert

Publicerad:
Uppdaterad:

Så föddes nya showen: ”Vi går från vi-samhälle till jag-samhälle”

1 av 3

Mårten Andersson fick höra att han var en ”besvikelse” när han lade upp ett foto på en flaska vin, efter en paus från alkoholen.

Det var så han fick idén till sin nya show.

– Det var då jag började tänka på hybris. Vem är du att lägga dig i mitt liv?

Vi träffar Mårten Andersson i hemmet på Södermalm i Stockholm. Cornelis Vreeswijks gamla lägenhet. Det finns inga spår kvar av visdiktaren, men hans anda lever kvar.

– Killen som målade den där kom inte in på holländska konstnärsakademin. Han sket i det och började supa. Vin, kvinnor och sång blev hans grej. Precis som Cornelis. Och det är väl så mitt liv har varit också, säger Mårten och pekar på den gigantiska tavlan på väggen.

Under de senaste tio månaderna har Mårten Andersson, 41, jobbat intensivt med sin nya show ”Hybris”, som har premiär den 20 februari på Rival.

– Det handlar om att hela världen har fått hybris, mig själv inkluderat. Min tes är att vi går från ett vi-samhälle till ett jag-samhälle. Vad blir konsekvenserna av det?

”Jag flydde omedvetet”

Idén till showen föddes efter att Mårten Andersson publicerade en bild på en flaska vin på sin Instagram. Han hade då tagit en paus från alkohol i 15 månader.

– Folk gick i taket. Började kalla en för det ena och det andra. Vissa gjorde det kanske för att de blev oroliga, men jag kommer ihåg att någon skrev att det var en besvikelse. Va? Det är befängt. Folk har fått hybris, säger han.

Mårten säger att han har insett skillnaden mellan dricka för att njuta och att dricka för att fly.

– Jag flydde omedvetet på olika sätt, med alkohol, tillfälliga romanser och bekräftelse på sociala medier, säger han.

– Nu har jag inte samma tomhet längre att fylla. Så i dag känns det jättebra.

Vad flydde du ifrån?

– En ensamhet och tomhet som jag har känt sen jag var jätteliten. Det började med att jag aldrig hade någon bästa vän. Jag har nog känt mig bortvald i hela mitt liv, eller inte vald. Det är fortfarande en öm tå när det gäller tjejer. Att bli bortvald.

Längtar du efter kärleken?

– jättemycket. Fortfarande. Jag tror att om man vill ha något väldigt mycket så är det lätt hänt att man kanske framstår som desperat. Jag brukade tänka att om jag träffar en tjej, så blir allting bra. Sedan styrde jag upp mig själv till att vara en mer harmonisk och bra person. Men så kommer det inte ändå. Så kommer frustrationen och bitterheten, men det gäller ju att tänka bort det. Det låter flummigt, men jag tror att när man väl är redo så löser det sig.

”Vill bli en man”

Mårten berättar om två bröder som han nyligen träffade i Mexiko. Han tyckte de betedde sig som ”gentlemän” och blev inspirerad.

– Mitt nyårslöfte är att sluta bete mig som en pojke och bli en man. Om man utgår från det, hur man vill vara mot andra människor och hur man vill behandla kvinnor. Jag vill bete mig som en fin man.

Har du varit en pojke?

– Ja, definitivt. Bara att stå och vara så full som jag var många gånger är ju inte charmig någonstans. Och en sådan sak att inte riktigt komma ihåg alla människor jag träffar. Jag vill inte vara en sådan person.

”Får höra att jag är osvensk”

Mårten säger att han drömmer om ett liv på andra sidan Atlanten. Han trivs bättre i USA än i Sverige, säger han.

– Jag får jätteofta höra att jag är osvensk. Jag älskar att prata med folk.

– Det räcker med att man går på Sturekompaniet och säger hej till en tjej, som bara tittar på en uppifrån och ner och fnyser och vänder sig om. På riktigt? Bara för att jag pratar med en tjej betyder det inte att jag vill dra av henne trosorna.

Vill du emigrera från Sverige?

– Om jag hade haft ett green card nu, då hade jag dragit. Jag hade gjort vårturnén och höstturnén och sen hade jag stuckit. Och verkligen sett om mina vingar hade lyft.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM