Pålitlig gammaldags fars

1 av 3 | Foto: MATS BÄCKER
Robert Gustafsson som kvinna.
NÖJE

KALMAR. Robert Gustafsson är det stora affischnamnet och spelar en skruvad figur som också klär ut sig till kvinna.

Men det är flera andra på scen som ser till att det komiska kuggarna snurrar bra.

Den regniga premiären blir lika mycket fors som fars.

Svensk sommarteater är en kampsport i samma anda som triathlon eller forsränning, ibland mer som en överlevnadskurs än avkopplande underhållning. Årets premiär dränks i regn efter tidigare Kalmarårs mest soliga upplevelser. De på scen kämpar tappert.

För tio år sedan startades utomhusteatern. De har tidigare använt sig av slitstarka pjäser från tyska 1920-talsförfattarna Arnold & Bach. I år är det ”Hurra, ein junge” från 1926, som Nils Poppe spelade som ”Fars lille påg” och Eva Rydberg som ”Fars lilla tös”.

Nu utspelas den i Kalmar 1917, vilket är klokt med tanke på den gammaldags intrigen. Adde Malmberg har gjort en smidig bearbetning, och det är en lekfull historia med förvecklingar, missförstånd och lögner.

En härligt vidrig gubbe

Per Svensson har huvudrollen som fantasilös lärare. Han tar ledigt för att fira ettårig bröllopsdag med sin fru, men de överraskas av en ström besökare. Hennes föräldrar, hans gamle skolkamrat advokaten som avslöjar en nyhet som för med sig ännu en oväntad gäst. Hennes bästis (Rachel Molin) dyker också upp, med egna hemligheter.

Och mitt i allt finns ett kaxigt hemiträde (Jeanette Capocci) som käftar emot alla eftersom hon ändå fått sparken. Capocci är som alltid rolig.

Allan Svensson spelar en härligt vidrig gubbe, en mansgris som tystar sin fru och alla andra med ”håll dig till saken” och sedan torftigt upprepar vad andra sagt. Per Svensson får bejaka sin inre förtvivlade Basil Fawlty i en liten scen som blinkar åt ”Pang i bygget”. Både han och Andreas Nilsson driver skickligt intrigen framåt, och Rachel Molin sprider en sval intelligens i all förvirringen.
En del tjafsiga samtal håller på för länge och alla farshjul snurrar inte perfekt än. Men det är en proffsig välbesatt sommarfars som håller traditionen från Nils Poppe och andra levande. Inklusive regn och rusk och kyla. Man ska förtjäna sina skratt.

ARTIKELN HANDLAR OM