Barnteater: "Våren är ett stort svart hål"
Publicerad 2020-11-17
Det höjda publiktalet hann aldrig bli verklighet och nu tvingas kulturarrangörer stänga ner helt – igen. Vi gör nedslag i en krisande bransch där oron och osäkerheten inför framtiden är stor.
Mittiprickteatern, Stockholm
För Mittiprickteatern är våren just nu "ett stort svart hål", berättar producenten och en av teaterns konstnärliga ledare, Rolf Nielsen. Landets skolor vågar inte boka föreställningar och utbudsdagarna, där teatrarna presenterar sina uppsättningar, har med några undantag ställts in.
Mittiprick spelar för förskolan och grundskolan, cirka 300 föreställningar per år varav 200 på turné. Höstens föreställningar i Lycksele, Åre och Nacka hade börjat ställas in redan före regeringens besked om förslaget på åtta personer som ny gräns för allmänna sammankomster.
– Nu får vi ställa in allt, säger Rolf Nielsen.
Teatern har korttidspermitterat och går på sparlåga. Man har också tvingats ge upp ambitionen med "långa" skådespelarkontrakt på åtta eller tio månader och i stället anställt endast för sålda föreställningar och några veckor åt gången.
Rolf Nielsen hoppas på krisstöd från Kulturrådet för hösten och beskriver de stödinsatser som gjorts hittills som bra. Däremot saknar han framförhållning.
– Jag skulle önska att man från kulturdepartementet sade att "vi kommer att säkerställa att infrastrukturen finns kvar". Det skulle göra att man vågar planera framåt. Man pratar om att vi ska "kunna växla upp", men för att göra det måste vi våga planera.
Folkoperan, Stockholm
Regeringsbeskedet i oktober om lättade publikrestriktioner kom alldeles för sent, konstaterar Folkoperans vd, Monica Fredriksson. I början av hösten när smittspridningen fortfarande var låg hade salongerna kunnat ta emot fler än 50 personer.
– Jag tycker att man kunde ha varit snabbare. Att det är begränsningar i dag har jag full förståelse för. Nu måste vi samarbeta för att smittan ska minska, säger hon och undrar samtidigt hur det – fortfarande – kan vara tillåtet att vara fler personer i ett köpcentrum än i en teatersalong.
Folkoperan har inte råd att spela föreställningar för bara 50 personer och definitivt inte för endast 8. Deras verksamhet bygger på att 75 procent av biljetterna är sålda. Höstens uppsättning av Richard Wagners "Tristan och Isolde" lades därför ner efter bara tio föreställningar. Operan överlever tack var ett krisstöd på 2,5 miljoner kronor som dock inte täcker alla hål. Svårast just nu är att planera och fatta beslut om framtiden. Vårens premiär av Benjamin Brittens "The turn of the screw" är framflyttad från februari till slutet av mars och med en ekonomisk kalkyl på 250 personer i publiken.
– Men när kan det vara som vanligt igen? Kan man tro att det är det till hösten 2021?
Skånes dansteater
Kommer staten och regionen att orka kompensera för inkomstbortfallet även nästa år? undrar Mira Helenius Martinsson, vd och konstnärlig ledare på Skånes Dansteater.
Nu blir det ingen fysisk publik alls fram till jul. Tidigare i höst har man haft 50 personer som publikgräns, även under det årliga gästspelet på Malmö opera vilket annars är dansteaterns chans att ge föreställningar för en större publik. I år förlorar man 1 miljon kronor i intäkter men har fått 602 000 kronor i krisstöd via huvudägaren, Region Skåne och kultursamverkansmodellen. Pandemiåret 2020 är ekonomiskt i hamn, men hur blir det sedan?
– Kommer regionen och staten att orka fortsätta kompensera, och kommer vi att behålla nivån på vårt vanliga anslag? Vi har kunnat anpassa oss. Men inkomstbortfallet är cirka 1 miljon kronor och vore tacksamma om vi kunde bli kompenserade även år två, säger Mira Helenius Martinsson.
Göteborgsoperan
Göteborgsoperan har inte haft någon publik sedan i mars. Man hade planerat att öppna för publik den 7 november, men när striktare restriktioner presenterades för regionen fattades snabbt beslutet att återigen stänga all publik verksamhet. Från att vara en publiksäkerhetsfråga blev det en arbetsmiljöfråga, enligt vd:n Christina Björklund.
Stora delar av personalen arbetsbefriades och är fortfarande hemma. Ingen har permitterats hittills. Ekonomiskt är situationen svår, enligt Christina Björklund, eftersom Göteborgsoperan normalt har ett självfinansieringskrav på 30 procent.
– Vi har sponsorer som stöttar, stora biljettintäkter och en restaurang som går bra. Nu har vi inget av det. Det drabbar ekonomin men hur det kommer att lösa sig framöver kan jag inte svara på nu, säger hon.
Ägarna har dock beviljat en kapitaltäckningsgaranti till Göteborgsoperan om 90 miljoner kronor för 2020. Nu ska operan undersöka vilka produktioner som är möjliga att göra framöver utifrån rådande restriktioner. Framför allt satsar man digitalt. Christina Björklund hoppas att kunna få tillbaka glädjen bland personalen.
– Vi pratar om fulla salonger, men det kan vara fulla digitala salonger. När mörkret lägger sig över regionen som en blöt filt är det otroligt viktigt att vi på något vis finns där, säger hon.
Fasching, Stockholm
Eric Birath, vd på jazzklubben, konsertlokalen och krogen Fasching i Stockholm, konstaterar att man hittills har klarat att dra runt verksamheten under pandemin. Det beror dels på omkring 1,5 miljoner extra i stöd från Kulturrådet, Stockholm stad och region Stockholm.
– Det har gjort att vi har kunnat överleva. Vi gjorde även ett par väldigt bra månader precis innan coronan slog till. Vi hade även jobbat upp en liten buffert de senaste åren som egentligen var tänkt till framtida investeringar och renoveringar, pengar som nu blir våra övervintringspengar, säger han.
Den senaste tidens allt mer skärpta restriktioner har dock gjort att Fasching har hållit helt stängt sedan den 30 oktober och fortsätter så åtminstone fram till jul.
– Rent formellt betecknas vi som restaurang, så vi hade egentligen kunnat ha öppet. Men det har inte känts solidariskt med någon. Och nu med den nya åttapersoners-regeln blir det ju helt omöjligt, säger Birath.
Men även om själva Fasching lyckats undvika en total katastrof är det värre för de musiker som brukar spela där, som förlorar stora inkomster.
– Det är en fråga vi inte helt kan lösa, men vi försöker erbjuda dem som skulle ha spelat nu att strömma sina konserter. Då kan vi fortfarande betala ut ett litet gage till musikerna. Men det går ju inte att jämföra med hur det skulle ha varit om vi haft full kapacitet – vi betalar enligt Musikerförbundets riksminimitariff, men det är ju småpotatis jämfört med normalfallet.