Det finns fortfarande klassisk oljig Vegas-underhållning

NÖJE

LAS VEGAS. Britney Spears och Jennifer Lopez och Elton John och Celine Dion och andra ”riktiga” artister har för länge sedan tagit över.

Men man kan fortfarande se Wayne Newton – så lyft i ansiktet att en genomsnittlig gaffeltruck skulle bli imponerad – på Bally’s.

Så helt utrotad är den klassiskt oljiga Vegas-underhållningen ändå inte.

Det är numer rätt remarkabelt att ta sig nerför Strippen och se vilka stjärnor som förärats egna – jättelika – billboards för att de har, eller snart ska ha, stationära ”residency”-gigs i Las Vegas showrooms 

Vi har Britney Spears här och Gwen Stefani där, Cher här och Celine Dion där, Jennifer Lopez här och Elton John där, Mariah Carey här och Backstreet Boys där…

Det är ju riktiga artister – och den sorten har de senaste decennierna helt tagit över underhållningen i Sin City.

Dessförinnan dominerades den av ett slags dinosaurier som bara drog folk här och ingen annanstans. Såsiga crooners, åldrande föredettingar och/eller levande spektakel som skulle blivit gripna för förargelseväckande beteende i de flesta andra amerikanska städer.

Jag kan sörja den utvecklingen en smula – även om också jag blir helt tagen av Celine Dions monsterproduktion på Caesars. Det var något romantiskt och kittlande med det bedagade, kantstötta och småkladdiga i ”Old Vegas”.

Desto mer värmer det hjärtat att se att det fortfarande, lite så där vid sidan av, finns skärvor av den världen kvar.
Efter nära nog ett halvt sekel uppträder till exempel Donny och Marie Osmond alltjämt på samma slitna scen på gamla Flamingo, Little Anthony & The Imperials – doo wop-idoler när Eisenhower var var president! – harvar vidare på Orleans en bit från The Strip och Barry Manilow agerar dragplåster i Elvis gamla showroom på Hilton, numer opererande under namnet Westgate.

Men framförallt:

Wayne Newton är still going strong på vissnade Bally’s mitt på strippen.

Denne 76-årige, hiskelige smörsångare – kallad något så underbart som ”The Midnight Idol” – är den ultimata Vegas-artisten; Praktiskt taget okänd i resten av världen, men en regelrätt ikon här.

Han har tillhört den lokala ”scenen” sedan 1958 och gjort över 30 000 framträdanden på alla kasinon som funnits. 

Han är idag så lyft och fixad och botox-besprutad att han inte ser klok ut, hela karln har liksom fastnat i ett åtstramat, solbränt Pepsodent-leende, men än sen? Det ska vara så i Vegas och jag är glad att vi fortfarande kan gå och se honom sjunga sin oljiga smörja.