Vin Diesel: ”Jag brukade älska galna stuntscener”

Vin Diesel om bilarna, stuntscenerna och mc-körning i 260

1 av 3 | Foto: Magnus Sundholm.
Magnus Sundholm och Vin Diesel.
NÖJE

HOLLYWOOD

Som Dominic ”Dom” Toretto är Vin Diesel för alltid förknippad med snabba bilar och vansinneskörning.

Men hur många hästkrafter är det egentligen i skådisen bakom en av världens mest framgångsrika filmserie, ”The fast and the furious”?

Inför premiären på det åttonde kapitlet, ”The fate of the furious”, backade Nöjesbladet upp den 49-årige stjärnan mot väggen för att få reda på svaret.

– Haha, nu är det lite lugnare, men du skulle sett mig när jag var yngre.

Han ler roat

– Då var jag en roadster. Nu är jag mer en minivan.

Det bullriga och samtidigt hesa skrattet som följer på liknelsen är lika utmärkande för Vin Diesel som de hisnande biljakterna är i den testosteronstinna kassasuccén.

När vi återknyter kontakten är Dom och Letty (Michelle Rodriguez) på Kuba där huvudfiguren dras in i en härva som får honom att vända sig mot sina närmaste.

Det leder till ett race med plattan i botten.

– Jag brukade älska galna stuntscener. Jag kunde göra dem bara för nöjes skull.

Motorcykel i 260

På Beverly Hills-hotellet där vi träffas får återblickarna honom att skaka på det skalliga huvudet, som om han knappt själv kan fatta att han betedde sig som han gjorde.

– Jag kastade mig ut från flygplan om helgerna, ägnade mig åt skydivning och kunde köra min mc i 260 kilometer i timmen.

– Det var inte sunt.

Han uppger urskuldande att det skedde innan han bildade familj. I dag har han sambo och tre barn.

– Med åldern kommer viss mogenhet och jag är säker på att alla som blivit lite äldre känner igen sig i det.

Han drar handflatorna över bordsskivan.

Kan köpa kickar

– Vi utvecklas hela tiden. Jag vill hålla mig levande för mina barn. När man har små änglar kan man inte vara så vårdslös.

På frågan om hans hårda yttre i så fall bara är ett spel för galleriet tänder han till på åtminstone ett par av cylindrarna.

– Jag kan fortfarande göra sjuka prylar för filmen. Många är livsfarliga. Därför tänker jag till mer innan.

Med miljonerna han dragit in har han möjlighet att köpa alla kickar han vill. Annat var det när han var yngre.

– Min första bil var en Chevrolet Monte Carlo från 1978. Jag ropade in den på en bilauktion i New York, för 1600 kronor. Sen körde jag ut på West Side Highway. 15 minuter in på premiärturen såg jag ett moln av blå rök i backspegeln.

Ett måndagsexemplar

Det goda humöret är tillbaka och han skrattar på nytt.

– Det var min första erfarenhet som bilköpare. Jag hade köpt ett riktigt måndagsexemplar.

På frågan hur många bilar han har i sina garage tvingas han fundera.

– Nu är det nog tre. Min första, fina bil var en röd Cheverelot Chevelle. Jag fick den efter premiären på ”Fast 4”. Jag minns det såväl för det var min dotters födelsedag. Filmbolaget skickade över bilen som present.

– De kände att de ville göra något som ingen hade gjort förut.

Det hade inte bara med givmildhet att göra.

– Vår första ”Fast...” hade dragit in 40-42 miljoner dollar vid premiären. Fyran drog in 72 miljoner dollar. Bilen kom på min dotters födelsedag. Jag gav den till henne. Hon fyllde ett.

Monsterbil

Det bullriga, hesa skrattat rullar på nytt genom rummet.

– Sen dess har jag fått en bil för varje film.

Lagom till del åtta har biltillverkaren Dodge släppt Challenger SRT Demon. Det är ett fartmonster med 6,2-litersmotor, V8 och 840 hästkrafter. Den rapporteras göra 0-96 kilometer i timmen på 2,3 sekunder och 0-48 på en sekund.

Precis innan vi sätter punkt frågar jag om han räknar med att få en.

Han flinar lika belåtet som Dom Toretto gör när han utmanas på ett street race.

– Gissa en gång.

ARTIKELN HANDLAR OM

Vin Diesel

Dodge

Bilar

Chevrolet

Kuba