B-kändisarna kan bli livsfarligt stora

NÖJE

”Utan dokusåpan ’The apprentice’ hade fenomenet Trump aldrig kunnat hända”

1 av 3 | Foto: Mörk tv-stjärna. Donald Trump kan tacka sin dokusåpa ”The apprentice”, utan den ingen politisk karriär.

En dokusåpastjärna kan bli USA:s president.

Komikern Zach Galifianakis har rätt:

De tar b-kändisar på livsfarligt stort allvar därborta.

Extrema inkomstskillnader, en politisk elit som styrs av den ekonomiska eliten, Republikanska partiets (GOP) radikaliserade högerpolitik, undertryckt främlingsfientlighet och rasism, vita kränkta män som tappat sitt tolkningsföreträde, globaliseringen som gjort att amerikanska jobb flyttat utomlands …

Teorierna om hur den högerpopulistiske mytomanen Donald Trump mot alla tänkbara odds blev GOP:s president­kandidat är många. Och alla stämmer och samverkar säkert.

Men en lika självklar analys kommer från ett mer oväntat håll, från en kändis – den festlige komikern Zach Galifianakis, mest känd som den tjocke token Alan Garner i ”Baksmällan”.

– På grund av hur vi avgudar kändisar och hur stor vikt samhället fäster vid dem, är vi på väg att få en viss person som ska leda vårt land de närmaste fyra åren, sa Galifianakis till Nöjesbladets Magnus Sundholm i en intervju om den fanatiska och förljugna stjärnkulten i Hollywood.

Det är 100 procent sant. Utan doku­såpan ”The apprentice”, med publik på uppåt 30 miljoner tittare, hade fenomenet Trump aldrig kunnat hända oavsett politiska skeenden. Han hade varit en obskyr miljardär i fånigt hår som ärvt allt från pappa.

Vissa tokar tror på heligt krig, några tokar tror att jungfru Maria bokstavligt var oskuld när hon födde barn och andra tokar tror på tv-kändisar – den nyaste religionen. Redan The Beatles var större än Jesus, som John Lennon uttryckte saken tillspetsat hädiskt.

Här i Sverige hånas artister, idrottsmän eller kulturarbetare med ordet ”kändis” om de har en åsikt som inte anses politiskt korrekt.

På sistone har det oftast rört artister som protesterat mot regeringens hårda flykting- och asylpolitik men det kan gälla vad som helst. Här ska ingen kändis komma och tro att de vet nåt. Ja, förutom möjligtvis Robert Gustafsson, Zlatan eller Leif GW Persson.

Kändisar hånas glatt i USA också men i breda lager är en ”celebrity” något fantastiskt fint och stort. ”Kändis” väger tyngre än snickare, doktor eller raketforskare. Jag fattade inte hur extremt det var förrän jag bott där i minst två år. Kändisen ÄR den amerikanska drömmen.

Kändisen är som USA:s kungahus med skillnaden att vårt kungahus inte uttalar sig politiskt och inte kan få reell makt.

Filmstjärnan Ronald Reagan blev president, filmstjärnan Arnold Schwarzenegger blev guvernör i Kalifornien – två osannolika händelser som slutade godkänt; de byggde politiken på drömmen om en skinande kulle och miljövänlighet.

Nu har showbusiness producerat en mörk stjärna, kolsvart, som skrämmer världen och sänker USA:s rykte. ”Bäst vi beger oss mot skyddsrummen”, twittrade vår förre utrikesminister Carl Bildt.

Inte ens kongressens republikanske talman, Paul Ryan, vill uttrycka sitt stöd - det är sensationellt och beror inte bara på att Trump kidnappat GOP.

En auktoritäriansk tv-fjant kan bli överbefälhavare för världens största militärmakt.

Popkulturen har inte bara spårat ur, den har blivit kärnvapenexplosiv.

Veckans ...

...IN MEMORIAM

Jag skrev det här på Facebook klockan 10.50 onsdagen den 4 maj, tio minuter efter beskedet om din död. Det får duga. Jag saknar dig, Papa. /Baby

”Kära vän, kära Olle Ljungström. Du hade så många vänner, så många som älskade dig. Jag är tacksam för allt jag fick göra med dig, i Stockholm, i Göteborg, i någon avlägsen håla någonstans någon gång som vi aldrig kom ihåg vilken den var. Kanske mest av allt på Gotland, det var bara några år sedan senast, det var sommar, tiden går så fort. Av någon anledning var du Papa Doc och jag Baby Doc i åratal - vi tramsade, det var en fest för livet att tramsa med dig, det var inte jättemånga allvar­liga samtal men en för alltid minnesvärd dag på Norr Mälarstrand snackade vi om allt. Och en gång fick jag vara din kompmusiker inför betalande publik! Jag kunde dina texter bättre än du. Det var en ära. Det senaste åren hördes vi mest på sms, mot slutet inte ens det, på fb ibland, men det hördes att du var på väg bort.

Olle du var en av de smartaste, största, finaste, trasigaste, kvickaste personer många av oss fått tillfälle att uppleva.

Ska inte skriva mer nu. Det finns så många andra som kände dig så mycket bättre.

Men jag vill ha sagt att jag är jävligt ledsen över att du är borta. Det hade inte behövt sluta såhär, inte såhär tidigt, 54 år. Jag är arg också.”

ALBUM. ”Succession”, Maria. Popmusik som tar oss någonstans, skicklig och poetisk, stilig och rufflig, lika svår som njutningsfull.

RÄTTELSE. Spotifys grundare Daniel Ek och Martin Lorentzon är folkbokförda i Sverige, inte i Luxemburg. Jag ber om ursäkt för den slarviga formuleringen (2/5 -16), som avsåg Spotifys moderbolag och inte grundarna.

ARTIKELN HANDLAR OM