En perfekt balans mellan löjliga upptåg och tårar

NÖJE

Och äntligen lagade de lasagne också.

Katten Gustaf gör säkert vågen.

Men förutom pastafåneriet var detta årets bästa och varmaste avsnitt hittills.

”Varför? Jag fick liksom aldrig något svar.”

De orden, när Sabina Ddumba berättar att hon blivit övergiven av sin mor, bränner sig fast och stannar kvar.

Det är omöjligt att föreställa sig den tomheten, rädslan och smärtan.

Vissa sår läker nog aldrig, och det där är ett av dem.

Jag tycker inte att ”Så mycket bättre” alltid är rätt forum för att ventilera trauman och misslyckanden. Hur uppriktiga personerna än är känns de ofta regisserade. Och det är aldrig många minuter till nästa reklampaus.

Många artister har genom åren också tackat nej till programmet eftersom de varken vill lipa eller ”tala ut” på beställning.

Men det gick inte att titta på Sabina Ddumbas dag med några cyniska skygglappar. Hennes lugn och allvar skapade en perfekt balans mellan programmets löjliga upptåg och tårar.

Berättelsen om hennes pappas overkliga flykt från Uganda, som styrdes av den grymme diktatorn Idi Amin, gav ”Så mycket bättre” en tyngd som de två tidigare avsnitten har saknat.
Sabina Ddumba hittade sin röst i Tensta Gospel Choir – en plantskola som bland annat har fostrat Lykke Li, Mapei, Kristin Amparo och Linda Pira. Och gospeln är alltid närvarande i hennes egen musik.

Ddumba har släppt flera imponerande låtar, däribland ”Not too young”, ”Effortless” och ”Time”, den fenomenala öppningen på albumet ”Homeward bound”. Och hon sjunger sin musik bäst själv.

Behållningen med ”Så mycket bättre" har i flera år varit när etablerade artister får presentera mindre kända namn för en stor tv-publik. Nu ställde sig flera av deltagarna på tå och i flera inspirerade framträdanden.

Tillsammans med sin gamla parhäst Viktor Brobacke gjorde Moneybrother en nästan övertänd rockmusikal av ”Kingdom come”. Tomas Andersson Wij fick som vanligt bära det mest emotionella partiet – han uppfanns trots allt för känslosamma och pastorala ögonblick. Kikki Danielsson sjöng äntligen country och Eric Saade hade åtminstone en modern och synthig r’n’b-produktion.

Det sägs att även Icona Pop och Uno Svenningsson tolkade Sabina Ddumba, men det var så intetsägande jag kommer inte ihåg hur det lät. Var det bra?

Och så lagade deltagarna lasagne.

Förut kunde artisterna försörja sig på att turnera och släppa skivor.

I dag måste de koka pasta med Kikki Danielsson.

Så oerhört rimligt.

Tre saker du inte visste om Sabina Ddumba 00:34
ARTIKELN HANDLAR OM