Arne Weise

Vänner och familj tog farväl av Arne Weise

Tv-legendaren begravdes i Högalidskyrkan i Stockholm

avAnna Shimoda, Hans Shimoda

Familj och vänner tog på torsdagen ett sista farväl av tv-legendaren Arne Weise.

Sonen Andreas Weise minns sin pappa med värme.

– Jag vet att han var med oss i dag på något sätt.

Det var den 25 september som tv-legendaren Arne Weise dog på äldreboendet Kampementen på Gärdet i Stockholm. Han blev 89 år.

Sonen Andreas Weise skrev då på Instagram:

”I dag på eftermiddagen sa vi farväl till vår älskade pappa när han lugnt och stilla somnade in i sin säng. Många har känt en samhörighet med vår pappa och ända in i det sista kände han värmen och kärleken han under åren fått av er – hans publik”.

På torsdagen fördes Arne Weise till sista vilan vid en begravningsceremoni i Högalidskyrkan på Södermalm i Stockholm.

Aldén sjöng psalm

Bland de som ville ta ett sista farväl fanns bland andra operasångerskan Siw Wennberg och skådespelarna Bert-Åke Varg och Tomas Bolme.

Under begravningsgudstjänsten höll Arne Weises bäste vän Henrik S Järrrel tal i kyrkan och sångerskan Sonja Aldén sjöng psalmen ”Bred dina vida vingar”. 

Efter drygt en timme gick Arne Weises familj fram till kistan där de tog ett tårfyllt sista farväl och kramade om varandra.

1 av 13 | Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT
Andreas Weise.

Tomas Bolme höll ett tal till sin vän sedan 60 år och Nöjesbladet fick en pratstund med honom före begravningen.  

– Jag minns honom med ett leende, jag började väldigt tidigt då televisionen inte fanns och spelade mycket barnteater på Radiotjänst som det hette, nu talar vi 50-talet och då var Arne skådespelare. Vi träffades väldigt många gånger och han var oerhört underhållande och alltid på gott humör. De första minnena har följt mig genom åren och det har alltid varit lika skoj att träffa honom. Härlig stämma och en smittande humor. 

”Mycket kul människa”

Även skådespelaren Bert-Åke Varg minns Arne Weise med värme. 

– Jag minns Arne som en mycket kul människa. Vi hade väldigt roligt. Vi var ju kompisar genom Stallbröderna och det var inga ledsna boys. Det är lite synd bara att det inte var fler kompisar här i dag. Men begravningen var väldigt fin.

Nöjesbladet fick också en pratstund med sonen och artisten Andreas Weise efter begravningen.

– Nu har vi tagit farväl och det blev bra. Jag känner mig fantastiskt tacksam för alla som kom hit och höll så fina tal och Sonja Aldén sjöng vackrare än någonsin. Det är en speciell dag. Jag kommer att minnas pappa som oerhört levnadsglad och han hade en sådan fantastisk vilja att leva. Jag är så glad att han fick avsluta på bästa sättet, han ville inte fortsätta om han inte fick göra det han älskade. Så vill jag också avsluta mitt liv, säger Andreas Weise.

– Så mycket fina saker som sas om pappa hade han nog inte hört på många år. Jag vet han var med oss i dag på något sätt. Tror man på något högre ting tror jag han var överlycklig att det pratades så fint om honom i dag. 

”Älskade att synas”

Dottern Anna delade också med sig av sina minnen av pappa Arne. 

– Jag minns pappa som en väldigt glad kärleksfull person som älskade sitt jobb extremt mycket och som älskade att synas och höras och som älskade mig och Andreas otroligt mycket. 

Hur går tankarna här och nu?

– De pratade mycket i Swedenborgs anda under begravningen, att man lever vidare och att man uppstår och kommer in i en andevärld. Jag vet inte hur mycket pappa trodde på det här, men han ville verkligen ha en Swedenborgs-begravning. Det var hans önskan. De sa också att man kanske kan göra tv i himlen, och är det så blir nog pappa väldigt nöjd.

Siw Wennberg har också många minnen av Arne Weise. 

– Jag minns honom i många sammanhang, första minnet av honom var från Radiotjänst i slutet av 50-talet. Då fanns det något som hette ”Tips i tal och ton”, det sändes varje vardagsmorgon och det lyssnade jag på innan jag gick till skolan. Sedan minns jag honom som julvärd, han var fantastiskt bra, han hade en underbar röst, han var underbar som just presentatör. 

Hur tycker du dagens begravning var?

– Mycket fin. Det var vacker musik och vackra texter. Alla som talade, både prästen och Henrik S Järrel och Arnes dotter, det var fantastiskt fint också och även Tomas Bolme. Det var värdigt, säger Siw Wennberg.

ARTIKELN HANDLAR OM