”En signal att stanna upp och fundera”

NÖJE

Så drivs vi till stress och ångest

1 av 3 | Foto: DAN HANSSON/SVD
Victoria Blom, doktor och forskare i psykologi.

Höga krav och stress, både privat och på jobbet, är grundläggande orsaker till psykisk ohälsa.

Många driver sig själva för hårt och kompenserar en bräcklig självkänsla med prestationer.

– Man kan ses som väldigt lyckad men känner sig ändå aldrig bra nog, säger Victoria Blom, forskare och doktor i psykologi.

Psykisk ohälsa av olika slag är det vanligaste hälsoproblemet och den överlägset största orsaken till sjukskrivningar i Sverige idag. Fyra av tio svenskar har någon gång lidit av, eller känner någon som drabbats av, stressrelaterade tillstånd som ångest, oro, depressioner eller utbrändhet.

– Stress och ångest ligger mycket nära varandra. Det är samma strukturer i hjärnan som reglerar stress, känslor och smärta, säger stress- och arbetsmiljöforskaren Dan Hasson.

Ett samhälle med högre krav både hemma och på arbetet är en av de utlösande faktorerna bakom den utbredda psykiska ohälsan.

– Det är en global arbetsmarknad i dag som gör att alla måste springa lite fortare och där det är status att säga att man är stressad. Man jämför sig med andra på sociala medier, hur de presterar och hur lyckade de är både privat och på jobbet, säger Victoria Blom.

Att kompensera en dålig självkänsla genom att prestera ökar risken för att bli utbränd med symtom som ångest och depression.

– När man börjar mäta sitt värde i hur duktig man är så är det som att springa och springa men aldrig komma till målet, säger Victoria Blom.

Många som drabbas av ohälsa är högpresterande.

– För dem är det superjobbigt att bli sjuka eftersom hjärnan påverkas, de får svårare att koncentrera sig och presterar sämre, säger Victoria Blom.

Men en prestationsbaserad självkänsla behöver inte enbart handla om arbetsmiljön. Även privat kan man försöka vara så mycket till lags att man gör avkall på sina egna behov. Arbetslöshet och att känna sig otillräcklig i privatlivet kan också göra att man mår dåligt på olika sätt.

– Man hinner inte med allt, barn, föräldrar, studier och karriär. Depression och panikångest är en väldigt bra signal på att stanna upp och fundera på vad som är fel, säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri på Karolinska institutet.

Många som mår dåligt drar sig för att söka hjälp.

– Det är inte lätt som chef, anhörig eller vän att förmå de här människorna att förstå att de har problem. De rusar på och tror att lösningen är att jobba ännu hårdare, säger Victoria Blom.

Stressen gör att man missar varningssignaler som sömnproblem, minnes- eller koncentrationsstörningar. Man kan även drabbas av ångest och oro eller bli deprimerad och tappa lusten för saker man tidigare tyckt om att göra.

– Sömnproblem är allvarligast för då får man ingen återhämtning. Man börjar grubbla och det kan få bägaren att tippa över, säger Victoria Blom.

Den som enbart fokuserar på att vara duktig blir beroende av bekräftelse för att känna sig värdefull.

– Man har svårt att säga nej och vill inte misslyckas för då tycker man inte att man är värd något.

Att bli utbränd är en lång process. Från första symtomen till dess att man blir sjuk kan det gå flera år.

Lika lång tid som det tar att bli utbränd, lika lång tid kan det ta att återhämta sig.

– Många beskriver att de får en livslång stresskänslighet så det är viktigt att söka hjälp i tid, säger Victoria Blom.

ARTIKELN HANDLAR OM