Lena Philipsson avslöjar sanningen bakom ”Det gör ont”

NÖJE

För första gången på tolv år gör Lena Philipsson, 52, en stor sommarturné. På musikfestivaler och stadsfester. Premiär i torsdags, i Skellefteå.

Vi mötte henne för ett samtal om allt från kändisskapet och skämten om exmännen på scenen, till hur ”Det gör ont” kastades in i Melodifestivalen i allra sista stund och hennes musikaliska förebilder.

– Den enda husgud jag har haft är Prince. Fantastisk i sin musikalitet, flirtandet, kläderna, han var så otroligt duktig på allt, säger hon.

I november förra året gjorde Lena Philipsson den allra sista föreställningen av ”Jag är ingen älskling”. Showen där hon hade skrivit både all text och musik. Även monologerna. Kritikerhyllad. 120 000 besökare. Två år i Stockholm, Göteborg och på turné.

Att dra på turné och uppträda på musikfestivaler och stadsfester är något helt annat.

Mer sex & drugs & rock 'n' roll, kanske?

– Som om jag någonsin varit sådan (skratt). Nä, korsordet är med. Jag har gjort några varv runtom i Sverige, så resandet är inte så kul längre. Men det är kul att spela. Och att hänga med bandet efteråt, det är belöningen.

– Vi ska spela drygt en timme. Du vet vilka låtar folk förväntar sig att höra, det ska vara igenkänning, det ska vara svängigt. Men jag lägger in några nya låtar också för jag tycker det är kul.

– För tolv år sedan var jag nog mer en headact. Nu vet jag inte vad min status är, var på skalan jag befinner mig.

(I Kiruna under fredagskvällen uppträder hon före Hov1 och Sabina Ddumba).

”Är på min vakt”

Lena Philipsson är inte direkt någon som fläker ut sitt liv i media. Många som har något att ”sälja”, i det här fallet en turné, ställer glatt upp på intervjuer, men här tog det ett par veckor innan Lena till sist tackade ja.

– Jag har inte gjort några personliga porträtt på många, många år.
Genom åren har vi mötts många gånger ända sedan hennes genombrott 1986. Hon som artist, jag som kvällstidningsjournalist. Hon ger mig en liten uppläxning om hur hon tycker våra tidningar fungerar. Rubriker som ska ge klick på nätet. Som kanske är missvisande med flit. Och saker som vinklas till och tröskas runt. Igen och igen och igen. Jag säger inte emot.

– Hela mitt vuxna liv har jag levt i offentligheten. Vad det faktiskt har gjort med mig… jag är nog alltid lite på min vakt här hemma, medan jag kan uppleva en frihet utomlands.

– Men jag förstår folks nyfikenhet. Absolut. Jag gläntade ju lite grann på det i showen…

Skämtade om exen

I succéshowen ”Jag är ingen älskling” höll Lena flera fräcka, roliga och gripande monologer som lockade till både tårar och skratt. Hon skämtade friskt om några av sina exmän. Var väldigt elak mot Per Holknekt, den kända entrepenören som hon var gift med 2010-2012.

– Jag ville inte grotta ned mig i personliga saker, jag ville hålla mig över det, så jag förhöll mig till skriverierna om alltihop. Jag ville chocka lite, men det var ju gjort med humor också.

Tyckte verkligen Per det?

– Hör du, jag frågade om lov, så duktig är jag. I fall det skulle skrivas om det i tidningen efteråt, så det inte upplevdes som något slags oväntat anfall.

Men han kan väl inte ha varit så glad?

– Han godkände det.

Och om han inte hade gjort det?

– Ja… då hade jag kört ändå.

Är det ett problem att vara känd kvinna och träffa nya män?

– Ja… det har säkert både sina för- och nackdelar. Som känd blir man ju sedd. Men man kan också dra till sig folk som inte är seriösa, som har andra baktankar. Nu vill man att det ska finnas någon koppling, någon som känner någon. Jag har aldrig hämtat hem någon från krogen som jag inte känner till.

Sedan en tid tillbaka är Lena Philipsson inne i en ny fas i livet.

– Det har blivit lite tomt för mig. I januari var det som att båda barnen har hittat sina grejer. Vår son (pappa är Måns Herngren) ska fylla 25, han har fått ett riktigt jobb och har tjej. Vår dotter är 19, fyller 20 i december, och bor i Berlin just nu.

1 av 2 | Foto: Annika Berglund
Lena Philipsson.

”Det är tuffare i dag”

När Lena var i sin dotters ålder, fick hon sitt stora genombrott. Hon jobbade fortfarande på Byggnadskontoret i Vetlanda, när hon kom tvåa i Melodifestivalen med ”Kärleken är evig”.
– Man känner att det är mycket tuffare i dag. Just med utseendet. Du ska få likes, få bekräftelse. Vi fick faktiskt vara ifred mer. Vi får väl se framöver vad det gör med de ungdomar som växer upp i dag.

– Jag har fått för mig att det hade varit svårare för en liten blyg viol som jag att slå mig fram i dag.

Lena kan inte nog berömma låtskrivaren/producenten Torgny Söderberg för vilken betydelse han hade för hennes tidiga karriär.

– Ett annat skivbolag var intresserat, men jag sökte mig till Torgny och Bert Karlsson. Jag tog liksom skydd bakom Torgny, för Bert var oberäknelig, men bra på att sälja in artister till Melodifestivalen.

– Torgny har jag kontakt med fortfarande. Han var en riktigt fin hedersman som såg till att det inte blev några fallgropar för mig. Jag vet inte om alla män på det sättet hade släppt in en så ung tjej i studion och låtit henne få vara med och skriva och producera.

Sedan har det rullat på. Skivor, krogshower, turnéer, programledare i tv, lite skådespeleri, musikalen ”Spök” – och Melodifestivalen igen, flera gånger. 2004 vann hon med Orup-låten ”Det gör ont” och fick tävla i Eurovision song contest, där hon kom sexa.

Och nu kan det avslöjas:

– Egentligen skulle jag tävlat med ”Stopp, nej, gå härifrån”, en annan låt från skivan som kom i samband med Melodifestivalen. Orup fick en snilleblixt i sista stund, ringde och sa: Vi måste byta låt. ”Det gör ont” heter den nya. Jag skrattade och sa: Titeln är väldigt bra.

Christer Björkman hade inte hört den andra låten, så vi ville inte krångla till det utan sa bara att vi hade bytt namn på låten.

– Min första känsla för ”Det gör ont” var: Bara medelbra, va'?. Låten hade lite countrystuk. Men sedan speedade producenten Anders Hansson upp tempot och gjorde den mer bombastisk.

Lena hyllar det mångåriga samarbetet med Orup (”vi klickade, jag passade bra in i hans låtar”), men framgången med ”Jag är ingen älskling” gav blodad tand att skriva låtarna själv. Några nya färdiga finns, plus ett tjugotal utkast, hon letar efter ”mönstret”. Vet inte om det blir skiva eller show. Eller både och.

Jag är förvånad att du kallar Prince för husgud. Din musik låter inte alls så…

– Ja ja, men jag har så många olika sorters musik i mig, säger hon, och räknar upp låtarna från senaste plattan och vad hon i efterhand kommit på är hennes Carole King-, Stevie Wonder-, Burt Bacharach-, GES- och Roy Orbison-låtar.

Vem får höra låtarna först?

Leif Käck på skivbolaget. Sedan min syster i Jönköping, som är ett och ett halvt år äldre. Herregud, hon är ärlig och skräder inte orden. Hon gillar lite häftigare musik, så hon var inte så förtjust i förra skivan.

10 kvinnliga artisterna som tjänade mest 2017 00:35
ARTIKELN HANDLAR OM