Tunt manus i Peter Jöbacks popteater

1 av 2 | Foto: Lotte Fernvall / AFTONBLADET
Peter Jöback.
NÖJE

Med hjärtat som insats
Cirkus, Stockholm. I regi av Hans Marklund/Magnus Renfors, med Peter Jöback, Marianne Mörck, Gunilla Backman, Jens Hultén, Frida Öhrn, Daniel Mauricio, Karl Noremo.


Hjärtat, det hjärtat.
Peter Jöbacks show ser ut att handla om stora känslor. Men den känns inte.
För många bleka sångnummer i en trist moralitet om artist.

Popteater kallas det, men det liknar en saga. Och sådana riskerar att kännas barnsliga.
Peter Jöback kallas genomgående Artisten, men innan han kommer in på scen skapas en färgglad miljö av variete och teater. Jens Hultén spelar konferencier i en Cabaretliknande värld. Han och de andra är bra som biroller och sångare, och rör sig runt läktarna så publiken får motionera sina nackar.
När Artisten till slut kommer in berättas hans liv. Grå föräldrar hittar honom i ett fiolfodral. Barnet vill bli sedd, barnet vill höras och startar sin färd ut i världen för att få uppmärksamhet men utnyttjas.
I showens berättelse finns likheter med Peter Jöbacks liv, men den glättade fiktionen skapar distans och ingenting får tid att gestaltas. Jöback sjunger med stark passion, men det tunna manuset glider snabbt fram genom olika klyschor i kritiken av underhållningsbranschen.
Det är förtvivlan förklädd till kåseri.

”Utan nerv”

För många musiknummer avverkas utan att skapa nerv. Det finns dock starka undantag.
När Peter Jöback efter 45 minuter gör ”Mellan en far och en son” i duett med Jens Hultén som pappan är det magiskt bra. Mauro Scocco skrev den 2004 efter samtal med Jöback.
R.E.M:s ”Everybody hurts” görs av Jöback och skådespelarna som en sorts terapinummer där de sitter i cirkel. Gripande.
Och ”Stockholm i natt” är en fin final om att komma hem och hitta sig själv. Före extranumret ”I feel good and I´m worth it”.
Akrobaten Elin König Andersson imponerar i några nummer. Dessutom sjunger hon fint.
Men de starka stunderna är för få, och visar mest hur bra det kunnat bli med de här resurserna och den här ensemblen.
Cirkus har aldrig sett rundare ut. Scenen står i mitten av golvet och runt den står matbord och runt dem finns läktarna och runt dem finns videoskärmar som visar foton och scener. Som flyttar oss till Paris och London, New York och Hollywood.
Det går undan. Showen är som en karusell som snurrar snabbt men den kommer ingenstans utan går bara runt runt runt.

Det här är Jens Peterson 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM