Aha, därför älskar jag mästerkocken

Foto: TV4
Virtanen är tokig i Billing, Aujalay och Mannerström och fattar äntligen varför.
NÖJE

Vill du smaka min mat?
– Nej. Jag gör det ändå.
Sa Leif Mannerström till en tävlande i ”Sveriges mästerkock”.

Han sa det inte oartigt, utan ordet ”men”, bara underligt, tankspritt måhända, sjukt mest. Ungefär som att råka trampa någon på foten och själv säga ”det är okej, det gör inget”.

Leif Mannerström har en fin Beckett-kvalitét.

Möjligen är det sådana sällsynta absurda detaljer som gör att jag är så förtjust i ”Sveriges mästerkock” på TV4. Har alltid varit, sedan starten i januari 2011. Jag föredrog genast den svenska versionen framför både australiensiska och brittiska. Det var på den tiden Per Morberg svettades i juryn.

Ändå har jag aldrig lyckats skriva en hyllning till ”Sveriges mästerkock”.

Jag vet nämligen inte varför jag tycker om det.

Det finns ingen kontext jag kan hålla mig i.

Jag tittar på ”Sveriges mästerkock” med samma entusiasm som en tonåring tittar på ”Idol” eller en tioåring på ”Gladiatorerna” eller en pensionär på ”På spåret”.

Ja, jag gillar mat. Ja, jag gillar att se klåpare komma med rå fläskfilé och skickas hem med svansen mellan benen. Ja, jag tycker att det är spännande att lära mig att man inte ska skära huvudet av en lax innan man filéar den. Ja, jag tycker att det är kul att håna en ful uppläggning. Ja, jag är väldigt förtjust i nya Mischa Billing, som lyfte programmet ytterligare när hon kom, och imponerad av Markus Aujalay även som programledare. Ja, jag tycker det är trevligt att se helt olika människor med någorlunda olika bakgrund – alltfler för varje säsong – samsas och kivas mellan grytorna. Ja, jag tycker att det är kul att reta mig på personlighetstyper.

Foto: Daniel Ohlsson/TV4
Axel.


Men det förklarar inte att jag är så enormt förtjust i mästerkocken. Alltså enormt förtjust.

Det finns massa liknande dokusåpor som jag inte bryr mig om alls. Jag tittar på ”Sveriges mästerkock” med samma entusiasm som en tonåring tittar på ”Idol” eller en tioåring på ”Gladiatorerna” eller en pensionär på ”På spåret”.
Eller som jag vanligtvis tittar på tv-serier av yppersta klass som ”Better call Saul”, ”Billions”, ”Line of duty”, ”The Crown” eller ”Person of interest”. Det förbryllar mig.

Vad fanns att säga om George Michaels musik? Den var bra. Jag tyckte om den. Punkt slut.

”Sveriges mästerkock” är lika svårhyllad som Wham eller George Michael, vilket slog mig när han dog att jag sällan gjort trots all kvalitet. Vad fanns att säga om George Michaels musik? Den var bra. Jag tyckte om den. Punkt.

”Sveriges mästerkock” är bra tv, välgjord in i minsta detalj (om någon undrar så spelas synkarna med deltagarna in medan juryn testar maten när den ännu är varm). Mysig underhållning med lagom spänning. Men varför följer jag varje avsnitt lika slaviskt som om det vore ett nytt ”Sopranos”? Det är gåtfullt. Eller var.

Jag har nu tänkt högt i 2 687 tecken och kommit fram till svaret: Jag har blivit gammal.

1 av 4
Strålande soul på svenska av Magnus Carlson.

VECKANS...

…BABE. Magnus Carlson. Det brinner i bröstet - klapp, klapp. Albumet ”Den långa vägen hem” är en välförtjänt hit från Weeping Willows- och ”Så mycket bättre”-Magnus. Smäktande, stunsig och vacker northern soul-pop på svenska.

…TV-DRAMASERIE. ”Billions”, HBO Nordic. Den här blandningen av ”Lagens änglar” (minns någon den?), Scorseses ”Wolf of Wall street” och Shakespeares ”Romeo & Julia” har till andra säsongen hottats med tuffare musik, fräsigare bildvinkar och en mycket klyftig lösning på fortsättningsproblemen. Än så länge håller den ypperligt stilen från första säsongen, som gick på SVT och lär komma dit igen i höst.

…COUNTRYROCKALBUM. ”Highway queen”, Nikki Lane. Jag tänker på ZZ Top. Inte monsterhitbandet möjligen utan den mer lågmälda landsvägsboogie de vanligvis gjorde (och gör gissar jag). Men också på Lana Del Rey. Hon är en perfekt blandning av bakgator i Los Angeles och en motorväg genom Texas.

…TV-OH. ”Chef’s table” är tillbaka på Netflix med ny säsong. Ren matpornografi om världens främsta kockar. Närmast obscent.

Foto: NETFLIX
”Chef’s table”.

…COUNTRYSINGEL. ”River in the rain”, Alison Krauss. Oj så country hon blivit, det här är deep Nashville-smörigt och helt förtjusande. Till och med jorden gråter.

…TACK. Ja detta var allt. Ha nu en fin vecka. Jag finns förhoppningsvis inte på Facebook och Twitter eftersom tanken är att jag ska bada.