Publicerad:
Uppdaterad:

Vännerna i tårar vid kistan

Av: Joni Nykänen, Torbjörn Ek

Publicerad:
Uppdaterad:

Björn Skifs: ”Det är tungt”

1 av 9

Det var ett känslosamt farväl.

Magnus Härenstams vänner föll i tårar vid hans kista.

– Jag blir så ledsen när jag tänker på hur mycket han kämpade, säger tv-profilen Arne Weise till Nöjesbladet.

Stora delar av nöjeseliten fanns på plats vid en fullsatt Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm för Magnus Härenstams begravningsgudstjänst.

När ceremonin avrundades och gästerna skulle ta sitt avsked genom att gå fram till kistan var det stor sorg.

Lasse Berghagen, som är en nära vän till Härenstam, föll i tårar framme vid kistan. Det gjorde även nöjesproducenten Vicky von der Lancken med producentsonen Johan.
Lasse Hallström och Lena Olin kramades framme vid kistan för att trösta varandra.

Änkan Birgitta Härenstam kämpade inte emot, utan lät tårarna rinna. Hon blev omfamnad av officianten Per Unsgaard.

– Det var gripande med Birgitta som bröt ihop där. Änka tredje gången. Kärlek kan drabba en, säger tv-profilen Carl Jan Granqvist efter ceremonin.

Vännen Björn Skifs delar med sig av sina intryck.

– Begravning är begravning. Det är tungt och allt sånt. Men jag gillar musiken. Det är kul när det är lite lättare musik och inte bara tungt. Det var jazz och det var folkton och allt möjligt. Det gillar jag, säger Björn Skifs.

Spelmannen Bengan Janson, känd bland annat från ”Körslaget” och Helen Sjöholm (sjöng ”Koppången”) stod för delar av musiken. Men även Pete Jollys inspelning av Hoagie Carmichaels ”One morning in may” spelades upp för besökarna.

”Dog alldeles för tidigt”

Arne Weise förklarar att han kommer att minnas Härenstam som ”oerhört rolig”.

– Han dog alldeles för tidigt. Jag blir så ledsen när jag tänker på hur mycket han hade kvar och hur mycket han kämpade. Jag har både hjärtfel och fel på magen. Så jag går bara väntar på att det blir min tur. Han gav svenska folket något särskilt, och jag tror ingen var avundsjuk på Magnus Härenstam. Vi unnade honom allt gott, säger Weise.

Skådespelaren och teaterchefen Staffan Götestam delade också med sig av sina intryck efter ceremonin.

– Mycket vackert, varmt och kärleksfullt. Och hedrade Magnus på det sätt som han verkligen förtjänade. Hela svenska folket var här fast det bara var några av dem som fick plats i kyrkan, säger han.

Efter begravningen skulle en en privat minnesstund hållas, vid Operaterrassen,

– Det är så många minnen, säger Bosse Parnevik.

Precis minuterna före minnesceremonin startade i kyrkan anlände också kung Carl Gustaf och drottning Silvia till kyrkan för att hedra Magnus Härenstams minne.

– Magnus Härenstam var en god vän och en fantastisk underhållare med äkta och ärlig humor och han uppskattades av människor i alla åldrar. Han var det goda skämtets mästare, har kungen tidigare hälsat till Aftonbladet.

Allmänheten fick plats

Även allmänheten hade beretts plats i kyrkan. De psalmer som har valts för minnesceremonin är ”Guds kärlek är som stranden” och ”Härlig är jorden”.

I kyrkan satt besökarna axel mot axel. Och trots att det var en varm julidag var lokalen sval.

– Vi älskade honom. Han gav oss så mycket och var som en familjemedlem åt oss alla. I barnprogram, film och frågesport. Så är det med de som är folkkära, sa Unsgaard under sin predikan, där han beskrev Härenstam bland annat som generös.

Magnus Härenstam, 73, avled i sviterna av sin cancersjukdom den 13 juni.

Så minns vännerna Magnus Härenstam

Foto: LOTTE FERNVALL och MATS BÄCKER

Peter Dalle, regissör:

– Det är mycket. Men undrar om han inte gjorde nåt som heter ”Föredraget", som jag tyckte var jättekul. Och sen när vi satt i hans stuga på Långholmen och pratade en hel kväll. Det var en väldigt rolig kväll. Det var 20 år sedan. Vi umgicks inte så mycket på slutet. Det var ett tag sedan, säger han.

Arne Weise, tv-profil:

– Jag kommer att minnas honom som Guds clown på jorden. En människa som både kunde vara allvarlig och oerhört rolig. Och som dog alldeles för tidigt. Jag blir så ledsen när jag tänker på hur mycket han hade kvar och hur mycket han kämpade. Jag har både hjärtfel och fel på magen så jag går bara och väntar på att det blir min tur.

Staffan Götestam.

Staffan Götestam, regissör:

– Det bästa minnet är när vi gjorde "The producers” på Chinateatern. Det roliga, intelligenta och mångfacetterade sätt han gjorde en lysande parodi på Adolf Hitler. En oförglömlig tolkning. Den går till musikalhistorien utan tvekan.

Bo Parnevik, komiker:

– Det är många minnen. En gång blev jag överraskad när jag stod på Chinateaterns scen. Sista föreställningen och jag gjorde min "Magnus-sminkning"(han imiterade Härenstam). När jag är klar med den masken ska jag hoppa in på scen och där står Magnus. Jag skrattade säkert i fem minuter. Han fick gå för att jag skulle kunna fortsätta föreställningen. Det var det roligaste som hänt på 77 år.

Carl Jan Granqvist, tv-profil:

– Vi kan ta det senaste minnet eftersom det är så många. Det är när Magnus och Birgitta var och firade advent och bodde tre dagar hos mig på Saxå. Där var också Loa Falkman. Då hann vi verkligen umgås och ta farväl. Vi visste att tiden var utmätt. Vi hann tala mycket och han var på lysande humör. Humorn sprudlade ur honom.

Foto: Maria Östlin

Björn Skifs, artist:

– Jag har så många minnen. Jag får lov att säga att de gånger jag fick stå på scen tillsammans med honom. Vi umgicks privat och det var jättekul jämt, och han är en otrolig sällskapsmänniska. Men när man fick jobba med honom, som vi gjort i några sketcher. För man känner att det studsar så bra. Det var ljuvligt.

Vittnar: Berglund.

Anders Berglund, kompositör:

– Vi har jobbat ihop så länge att det är svårt att lyfta fram ett enstaka minne. Vi har gjort så mycket tillsammans på scen och privat. Han hade en fras som han sa i våra kamratkretsar och det var "bara vi håller ihop". Och det gjorde vi.

Claes af Geijerstam:

– Mitt bästa minne är hans ögon. Hur han än mådde var ögonen glada, säger Claes af Geijerstam.

Tomas Ledin, artist

- jag minns honom som en solstråle som spred kärlek. Jag fick uppträda i sammanhang där han medverkade på 1970-talet. Och jag var en ung nykomling medan han kändes rutinerad redan då. Det kändes tryggt.

Publicerad:
Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN