Dags för ny omgång hembiträdesfilmer?

avSylvia Balac

NÖJE

Läs Sylvia Balac krönika

Dagmar Ebbesen och Hjördis Petterson i ”Vi hemslavinnor” från 1942.

1940-talets inkomstfördelning har gjort comeback.

Så kanske är det dags för hembiträdesfilmerna att göra detsamma?

Barsk, men godhjärtad. Rivig, men ­rekorderlig.

På 30- och 40-talen hade hembiträdet huvudrollen i många komedier och melodramer, flankerad av pigor och jungfrur. Dagmar Ebbesen var den klarast lysande stjärnan i filmer som ”Vi hemslavinnor” och ”Kristin kommenderar”.

Hembiträdena porträtterades som de förnuftiga och pålitliga bland fjolliga fröknar och hjälplösa herrar.
 

Historikern Ulrika Holgersson, som har forskat på ämnet, konstaterar att filmerna bidrog till den livliga debatt om hem­biträdesfrågan som pågick både bland vanligt folk och i tidningar och riksdagen.

Och debatten gav resultat.

1933 tillsattes en utredning med hembiträdet – och socialdemokraten – Hanna Grönvall som sakkunnig, och 1944 kom ”Hem­biträdeslagen” som reglerade arbetsförhållandena.

I takt med att den offentliga sektorn byggdes ut flyttade tvätt- och diskmaskinerna in. Således fasades hembiträdena – och följaktligen även filmerna om dem – ut.
 

Men nu ökar inkomstskillnaderna igen.

Den rikaste hundradelen av befolkningen i Sverige tjänar en tiondel av alla inkomster. En nivå senast nådd 1947, lustigt nog ungefär då hembiträdesfilmerna nådde sin kulmen.

Men även om de klassiska hembiträdena med förkläde och hätta är få har deras sysslor inte försvunnit. Fast nu kallas de rutavdrag. Och vilka är det som gör flest sådana avdrag? Jo, de allra rikaste fröknarna och herrarna.

Kanske är det dags att uppdatera den svenska hembiträdesfilmen med komedier som ”Rut ryter till” ”Barnflickan tar befälet” eller ”Läxhjälp i skärgården”.

Förhoppningsvis skulle de också skapa debatt.
 

Nu släpps ”Den stora hembiträdesboxen” på dvd. Fyra filmer, introduktioner av Sissela Kyle och mängder med extramaterial. Läs Jens ­Petersons recension av boxen här.

ARTIKELN HANDLAR OM