För första gången utan riktiga stjärnor

NÖJE

Jan-Olov Andersson tycker till om årets deltagare

1 av 5 | Foto: ANNA TÄRNHUVUD
Morgan Alling.

”Stjärnorna på slottet” firar 10-årsjubileum.

För första gången med fler kvinnor än män.

För första gången också utan några riktiga stjärnor…

Det där sista kan förstås tyckas vara både lite fel och vara en lite onödigt taskig beskrivning av deltagarnas eventuella stjärnstatus.Säkert får jag äta upp dessa ord nästa gång jag möter någon av de fem Stjärnorna, som jag alla genom åren har träffat och pratat med i mer eller mindre utsträckning.

Men faktum kvarstår:

SVT-programmet har blivit en enorm framgång just för att tv-tittarna varit nyfikna på att få veta ännu mer om kända skådespelare, artister, musiker, författare och komiker.

För det har till ungefär 90-95 procent handlat om riktigt folkkära personer. Sådana som tv-publiken har ett nära förhållande till. Och där de sedan, tack vare dessas frispråkighet, ofta har fått ett ännu närmare förhållande till.

SVT har för första gången på tio år bjudit in tre kvinnor och två män i stället för tvärtom. Bra, men det borde förstås ha skett för åtskilliga år sedan.

Annars känns det som att flera av årets Stjärnor nog inte riktigt varit förstavalet.

Riktigt folkkär är väl egentligen bara Morgan Alling. Och då bara under senare år, genom ”Let's dance” och Sune-filmerna.

Det lär nog fällas en och annan tår när han berättar om sin svåra uppväxt, trots att han har berättat historien åtskilliga gånger.

Mest spännande liv känns det som att Amanda Ooms har haft.

Skådespelerska, författare och konstnär både i Sverige och utomlands. Vid sidan av karriären så lever hon tillsammans med Sveriges största – och mest hemlighetsfulla – rockstjärna, Joakim Thåström. Ska han lyckas sätta munkavle på henne om deras relation?

Stefan Sauk, Claire Wikholm och Marika Lagercrantz är alla tre lite grann skådespelarkarriärerna som kommit av sig under senare år.Fast vem vet, med lägre förväntningar, kanske det blir en kanonsäsong av programmet…

avJan-Olov Andersson

ARTIKELN HANDLAR OM