Andreas Weise om att hedra pappa Arne: ”Som en fin del i sorgearbetet”

Sjöng Arne Weises julfavorit i SVT:s direktsändning

Av: Natalie Demirian

Publicerad:

Under julaftonskvällen i SVT var Andreas Weise stående gäst hos julvärden Marianne Mörck.

Artisten valde att hylla sin pappa Arne Weise med hans favoritlåt.

– Det kändes som en fin del i sorgearbetet, säger han efter sändningen.

Arne Weise, som var julvärd i SVT i 26 år, gick bort i september tidigare i år, 89 år gammal.

Årets julvärd Marianne Mörck, 70, hyllade honom under sändningen, tillsammans med hans son, artisten Andreas Weise, 33.

”Glad och lycklig”

Men det var inte självklart för Andreas Weise att vara med under kvällen.

– Jag hade vissa föreställningar om vad som var viktigt för mig om jag skulle tacka ja till en sådan här grej. Framför allt ville jag vara här och sjunga för min pappa. Jag ville inte att vi skulle grotta ner oss i någonting om vår relation eller så, utan jag ville vara här och sjunga för honom och vara här i egenskap av artist. Jag är glad och lycklig över att det här landade rätt på alla plan.

Han säger att det kändes som ett stort uppdrag med mycket press.

– Men samtidigt kändes som en fin del i sorgearbetet.

1 av 2 | Foto: LASSE ALLARD
Andreas Weise med julvärden Marianne Mörck.

Tryggt med Marianne

Under programmet valde han att framföra sin pappas favoritlåt, ”A Christmas song” med Nat King Cole.

– Jag har haft några stunder i min karriär där nervositeten har varit mer än vanligt, Melodifestivalen var en sådan grej. I dag trodde jag att det skulle bli så, jag kände det inför att det här känns väldigt mycket. För det är så personligt också att sjunga på det här sättet till någon så nära. Men det kändes så tryggt att ha Marianne bakom mig och en pianist som är fantastisk. Det var lite lugnare än vad jag trodde.

Hur var det att prata om din pappa i direktsändning inför så många tittare?

– Jag är så van vid att prata om honom, jag har fått frågor om honom sedan jag var liten så det är inget nytt för mig. Men det kändes ändå så fint, för Marianne höll en sådan fin ton. Att vi ska hedra honom och att vi ska gå vidare, för det hade han velat.

Publicerad:

LÄS VIDARE