Vikingarna är bäst på svenska

NÖJE

Vikingarnas tyska karriär fortsätter.

I dag släpper bandet sitt tredje tyska album på lika många år, "Romantica" (NMG).

De två tidigare har sålts i över 300 000 exemplar sammanlagt.

Vikingarnas tyskspråkiga plattor kan mycket väl ses som en typ av hitsamlingar. Framför allt den tyska debuten var oerhört uttömmande när det gällde att få med översättningar av bandets största hits genom åren.

Men efter det har de blivit mer slätstrukna.

Allra roligast är nog omslagen, som, i jämförelse med Vikingarnas svenska skivor, är mycket snygga. På "Romantica" är det nog bara älghuvudet som saknas - annars finns det mesta som kan attrahera en tysk publik med här: Bandmedlemmarna på brygga i vacker natur, i roddbåt, röda lador och stugor, svensk landsbygd och sommaridyll.

"Romantica" plockar sånger från åren 1988 till 2001. Titelspåret är Anders Melanders låt med samma namn från "Kramgoa låtar 16" 1988. Tonvikten ligger på Vikingarnas två senaste plattor, så många som fem av de 14 sångerna är hämtade därifrån. Här finns några av Vikingarnas största framgångar från senare tid, som "Livet går ej i repris".

Men jag har svårt att bli engagerad av det här och undrar alltmer vad som är vitsen med att erbjuda en svensk publik Vikingarnas tyskspråkiga skivor. Det enda nya med dom är ju Christer Sjögrens sång.

Ge ut en rejäl samlingsbox på svenska i stället.

Norska Ingemars är förhållandevis okända i Sverige, men har haft spelningar på vår sida gränsen och legat på listan över de 100 populäraste dansbanden i Får Jag Lov.

Ingemars från Sör-Hedmark bildades 1986 och debuterade 1995 med albumet "Ei bygd i Hedmark" (Tylden) och titelspåret var bandets stora genombrott.

Senaste plattan, "Swing på höge haeler" (Tylden), släpptes strax före jul och låtmaterialet håller mycket hög klass. Det är i grunden traditionell dansmusik med starka och varierade melodier.

Här finns en egen stil och flera begåvade låtskrivare bland medlemmarna, som basisten Steve Andersson och pianisten Odd Arne Sörensen, bidrar till det personliga soundet. "Min lille engel" och "Du er min kvinne" är starka ballader och två favoriter bland de snabbare spåren är "Vår gamle grend" och "Jintas swing på höge haeler". Det är bara en tidsfråga innan de här låtarna börjar dyka upp på svenska dansbandsplattor.

Såg Monia Sjöström lysa i "Så ska det låta" och insåg efter den knäckande versionen av "Crazy" hur mycket jag har saknat henne. Det är mer än två år sen hon slutade i Grönwalls och tomrummet efter henne är fortfarande stort.

Jag kan helt enkelt inte komma på någon kvinnlig sångerska som lyckats fylla hennes plats.

Plusguiden

avZendry Svärdkrona