Hög tid att vi kräver färg-tv

NÖJE

Fredrik Virtanen om sin syn på nöjesvärlden

Foto: Vita lögner Slår man på tv:n är det som att färdas tillbaka till 1960-talet. Det är en förkrossande överrepresentation av svenskar som ser blonda och blåögda ut. Det bidrar till vanföreställningar om hur vårt land ser ut.

Svårt att tro att 1, 9 miljoner svenskar har en nära utländsk härkomst när man ser på svensk tv.

Förr hade vi svartvit tv, nu är den vit.

Till och med ”Svensk humor” är etniskt rensad.

Rasism är sjukt nog på tapeten igen, symboliserat av Sverigedemokraternas allt starkare ställning i Sverige.

Jag är väl trög och naiv, men ofta fattar jag inte ens hur stora delar av debatten ens kan pågå. Den del som handlar om att det ”svenska” kommer att gå förlorat om det kommer en massa konstiga religioner, maträtter och färger hit. Någon sorts uppmålat framtidshot mot en vit och ren nationalstat.

Det är så otroligt omodernt, direkt bisarrt. Hallå, vakna och lukta på kebaben!
 

Det har ju redan skett. Sverige har i åratal hjälpt många som behövt en tillflyktsort för att kunna överleva - dels för deras skull men även för landets. Vi har behövt ­invandrare för att hjälpa den svenska ekonomin. På köpet har vi sluppit inavel och fått en rikare kultur, och även problem förstås när integrationspolitiken varit svag precis som inom alla politiska områden.

Det Sverige som Jimmie Åkesson drömmer om finns inte. Vi är redan gula, blå, svarta och bruna i Sverige. Nästan 1, 9 miljoner personer är antingen födda utomlands eller har två föräldrar som är det.

Lägg därpå ytterligare miljontals människor som har anor i andra länder. Det räcker att räkna andra- och tredjegenerationens invandrare.

Vi är en smältdegel. Det mångkulturella Sverige är ett faktum.

Det borde vara omöjligt för populister och rasister att göra invandrare till syndabockar och projektionsytor för folks problem genom att få dem att framstå som hotfulla ”främlingar”. Det finns ju inget vi och dem, sedan länge, JÖSSES! för att tala med Åsa-Nisse.

Men när jag tittar på svenska tv-program inser jag att det kanske inte är helt omöjligt att förstå hur en mörk hudfärg fort­farande kan ses som främmande, ovan, rent av otäck, för vissa.

Ta ”På spåret”. Ta ”Äntligen hemma”. Ta ”Morden i Sandhamn”. Ta ”Paradise ­hotell”. Ta ”Alla är fotografer”. Ta ­”Julkalendern”. ”Ta Sommartider”.

Ta SVT:s humorprogram ”Svensk ­humor”, helt etniskt rensat bortsett från några turistande asiater - det är ”Svensk humor” det, så sinnesslött.
 

Man kan ta i stort sett vilket svenskt tv-program som helst och se hur overkligt det är, som vore det inspelat på 1960-talet ­minus det svarta i den svartvita bilden. ­Undantagen är så få att de lyser som fyrar.

Det är en förkrossande överrepresentation av stjärnor, artister, skådespelare och mediepersoner som ser blont och blåögt svenska ut.

Fortfarande, år 2013.

TV4, TV3, Kanal 5, Sjuan, SVT1, SVT2 - ni måste skärpa er. Ni visar inte verklig­heten. Ni visar inte färg-tv. Det bidrar till vanföreställningar om vad Sverige är.

Veckans ...

BABE. Henrik Dorsin. Den älskvärde och briljante komikern har gjorts årets jullåt, ”Tomten är kommunist”. Ingen hit, men en kuplett!

BOK. ”Tiggarflickan”, Alice Munro. Förra årets Nobelpris-vinnare, kinesen Mo Yan, var en stor episk berättare. Årets vinnare, från Kanada, är en berättare i det lilla, men lika briljant. Som någon sa, ungefärligen: Hon kan beskriva ett helt liv på en mening. Nej, men på två, hon är en fantastisk minimalist och novellist. Och inte svår, bara väldigt bra.

HYR-FILM. ”Invictus, de oövervinneliga” från 2009, regisserad av Clint Eastwood, med Matt Damon som lagkaptenen Francois Pienaar som med stöd av Nelson Mandela (Morgan Freeman) leder Sydafrika till vinst i rugby-VM 1995. ­Vila i frid, Nelson Mandela. Sådan storhet ser världen sällan. Han slog rasisterna med vänlighet, inte med deras egna metoder.

BISARR-LÅT. ”Marry the pussy”, R Kelly. Ja, r’n’b-kungens nya låt handlar om att fria till snippan och gifta sig med snippan. Antingen är Kelly en enormt stor humorist eller så är han topp tunnor gaaaalen. Nya albumet ”Black panties” är, ­tyvärr, inte i klass med hans bästa och fixeringen vid sex är ruskigt tröttsam. Men Kelly soulstorhet är omöjlig att förneka. Vilket bevisades även när han sjöng ”Soldier’s heart”, om Nelson Mandela, hos Arsenio Hall efter dödsbudet förra veckan.

LÅT. ”Underklassmusik”, Kartellen. Rock! Progg! Hiphop!

IDÉ. Instagramförbud! Svenska barn är mindre bildade än på minst 13 år, visade OECD:s katastrofala Pisa-mätning. Stäng Instagram, säger jag. Klart att kidsen inte lär sig stava och läsa om de bara skickar selfies.

CITAT. ”Livet är en fesk”, Ulf Dageby i ” Så mycket bättre, TV4. Jag vill gärna lägga till: ”Håll med om det, folk och fä, livet är en fesk”.

Fråga Fredrik

Du har ju fel hela tiden! Har du någonsin gett Ulf Dageby ens när du twittrat om ”Så mycket bättre” på TV4? Du är inte klok, Dageby är BÄST! Alltid. Fatta.

/Whipped cream

SVAR: Älskar Dageby, älskar Nationalteatern men här kommer han inte till sin rätt. Agnes har ägt hela kalaset, ägt säger jag!

ARTIKELN HANDLAR OM