Mejla

Markus Larsson

Det går inte att lita på Spotify

Publicerad:
Uppdaterad:

I dag sänds inte Digilistan på Sveriges radio.

Det går helt enkelt inte att lita på Spotify längre.


När debatten om fejkade streams flammar upp går tankarna till Dr Alban.

Mot slutet av 90-talet anklagades Albans bolag Dr Records för att stödköpa singeln ”Alla vi” med gruppen Friends In Need via bulvaner. Gruppen med Dr Alban, Tomas Brolin, Björn Borg och den fjärde killen skulle få en bättre placering på svenska topplistan. Aftonbladet avslöjade den organiserade kuppen den 5 maj 1999.

Grammofonleverantörernas förening (GLF), som på den tiden sammanställde listan, ansåg att fusket hade bevisats. De misstänkta köpen och siffrorna raderades.

Fallet var glasklart ur en logisk synvinkel. Vem ville äga en av de värsta popsinglarna i Sveriges moderna historia? En låt med textrader som ”kom igen Björn, kom igen Frisk, hej Brolin, doktorn är här, det är coolt, det är stabilt”?

Kuppen kan dock visa sig vara Jönssonligan jämfört med dagens strömmade musiktjänster. I veckan avslöjade DN genom hiphopartisten Mange Schmidt hur lätt det är att köpa fejkade streams på Spotify. Schmidt betalade ungefär 5 000 kronor och fick 100 000 streams för låten ”In the ghötto”. Fusket går ofta ut på att olika servrar utomlands används för att boosta antalet strömmar.

Foto: NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

Att Digilistan på Sveriges radio nu tar en paus och ser över sitt underlag är branschens första kraftiga reaktion. Listan bygger på information från branschorganisationen Ifpi som i sin tur får data från bland annat Spotify.

Att fusk förekommer har länge varit en känd hemlighet. Misstankarna drabbar inte bara Spotify utan alla strömmade musiktjänster. Det är uppenbart lätt att dopa sina siffror men hur stort är myglets omfattning? Tidningar som amerikanska Rolling Stone och svenska Di har anonyma uppgifter om att miljardbelopp har betalats ut till fejkade streams. Men bevisen består av indicier och spekulationer.

Det finns ingen omedelbar ekonomisk vinning i att fejka streams. I bästa fall blir utgiften lika stor som ersättningen. Stora artister har ingen livsviktig anledning att fuska. De strömmas ändå. Men låter alla bli om möjligheten finns? En listetta är alltid en listetta. Mindre namn kan i sin tur köpa sig uppmärksamhet, medverkan i tv-program, artiklar och webbpuffar. När man i dag försöker bedöma en artists popularitet är Spotify vid sidan av Youtube det viktigaste mätverktyget.

I fredags skrev musikjournalisten Jan Gradvall en krönika i Di Weekend där han tog upp en rad andra intressanta men obekräftade rykten. Som att en Grammisnominerad svensk artist har köpt miljoner fejkade streams till en av sina låtar före jul. När skivbolaget upptäckte det tyckte han att ”så gör väl alla”. Eller att minst fyra svenska artister som legat topp tio på Spotify har manipulerat sina siffror.

Frågetecknen hopar sig igen: Vilka är det? Handlar det om artister som Grammisnominerats i år? Hur ser i så fall Grammisjuryn på det?

Eventuellt kan allting leda till att ingen tror på eller bryr sig om Spotifys statistik. Det behöver inte vara av ondo. Tänk om alla i stället tittar på listorna och undrar: ”Men hur bra är det?”

Det vore en revolution.

avMarkus Larsson

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Spotify