Mejla

Markus Larsson

Mitt löjliga zoom-möte med Bruce Springsteen

Markus Larsson: Han sluter ögonen och vaggar med kroppen

Publicerad:
Uppdaterad:

Efter den över 45 minuter långa ”intervjun” finns det egentligen bara ett citat från Bruce Springsteen som går att använda:

– Jag gillar vaniljglass.

Det här är väl ännu en milstolpe som förhoppningsvis bara sker i en tid där pandemin skapar begränsningar för alla.

Men idén ser rätt kass ut från början.

Bruce Springsteen, eller åtminstone någon på hans skivbolag, vill marknadsföra sitt nya album ”Letter to you” genom att bjuda in ett knippe journalister till ett zoom-möte.

Ingen av journalisterna får ställa några frågor. Däremot har vi fått mejla in ett par frågor i förväg som kanske kommer att tas med. Jodå, den risken är ju stor.

Ingen får filma samtalet mellan Springsteen och moderatorn, eller ta några bilder.

Bruce Springsteen.
Foto: Chris Young / TT NYHETSBYRÅN
Bruce Springsteen.

Datorns mikrofon måste också vara avslagen, annars kan det bli missljud och kalabalik, men det är tydligen mycket viktigt att kameran är på så att vi alla åtminstone syns i rutan.

Till en början låter 71-åringen från Freehold lite trött och tillgjord

Vilket innebär att min dataskärm fylls av olika varianter av glasögon från bland annat Irland, Finland, Norge och Italien. De sitter artigt och lyssnar med hakan i handen eller kammar sitt hår fascinerande länge.

Springsteen hänger hemma i sin studio i New Jersey i snygg skinnjacka och svart t-shirt.

– Heeeeellooo-o-o-o!

Till en början låter 71-åringen från Freehold lite trött och tillgjord. Han har gjort det här förr, alldeles för många gånger. Det dröjer en stund innan han lyckas jabba upp en professionell entusiasm.

Springsteen lyssnar på hennes frågor och svarar ofta genom att sluta ögonen och vagga med kroppen

Själv tycker jag mest synd om moderatorn. Hon har samtalets mest otacksamma uppgift. Hon måste både smöra för Bruce och lyckas ställa någorlunda relevanta frågor om musiken.

Den som räknar tappar snabbt räkningen på alla ”beautiful”, ”wonderful” och ”great” som yppas. Skivan ”Letter to you” verkar, så klart, vara det bästa som hänt människan sedan saltkaret.

Bruce Springsteen lyssnar på hennes frågor och svarar ofta genom att sluta ögonen och vagga med kroppen. Rockpastorn tar verkligen uppgiften på andligt allvar.

Det är egentligen inga fel på de välformulerade svaren. Problemet är bara att flera av dem redan har valsat runt i internationella intervjuer. Några av dem kommer att springa in i ett par till, visar det sig. Han följer ofta ett manus.

Inga konstigheter med det. Men på något sätt kommer inte poängen med den nya musiken fram. Låtarna bäddas hela tiden in i den sorgsna insikten om att tiden håller på att rinna ut.

Till slut är det äntligen dags för journalisternas frågor. Noggrant utvalda, förstås. Flera av dem är tyvärr så trista att man glömmer bort dem redan när de ställs.

Mina kommer inte med. Kan ju bero på att en av dem handlade om hur många medlemmar i The E Street Band som kan dö eller bytas ut innan bandet måste lägga av.

Jag gillar vaniljglass, gärna doppad i choklad

Moderatorn bläddrar stressat i sina papper och säger: ”Här är en trevlig en.”

Frågan är inskickad från Finland och lyder:

”Vad gör dig glad?”

Hämta din trumpet och blås in helgen! Unna dig en ”lilling” till wienerbrödet! Pojkar och flickor – nu vänder det!

Springsteen skrattar till och svarar:

”Glass. Jag gillar vaniljglass, gärna doppad i choklad.”

Han blir givetvis glad av andra saker också. Sin fru. Sina barn. Sitt band. Att dyka ner i havet. Men det som biter sig kvar är bilden av hur Springsteen går på någon strandpromenad i New Jersey och slickar på en strut.

”Utmärkta svar”, säger moderatorn.

Vad?

I matbutiken har de börjat sälja clementiner

Det här är varken ett samtal eller en intervju. Det är ett regisserat pressmeddelande med ljud och bild. Fans kan säkert se någon behållning i det korkade upplägget, men knappast några anständiga journalister. Torftigheten är bedövande.

Allra sist får alla inbjudna journalister vinka hejdå till moderatorn och Bruce Springsteen.

Vink, vink.

Jag stänger igen datorn. Det är en måndag i oktober. Dygnets medeltemperatur landar på 8,3 grader i Stockholm. Det faller 2,3 millimeter regn.

I matbutiken har de börjat sälja clementiner.

Av: Markus Larsson

Publicerad:

LÄS VIDARE