Lista 00-talets musik är som en hemtenta

NÖJE

Läs Jenny Seths krönika

Nu är sommaren slut. Snart är året slut. Och med det hela 00-talet.

Förlåt om den här texten är lika ångestframkallande som en Ellos-katalog med vinterkläder mitt i sommaren, men månaderna flyger. Tiden är inne att börja sammanfatta det gångna decenniet. Lagom till jul kommer varenda tidning och blogg att vara nerlusad med listor, lika bra att vara först.

Musikmagasinet Novell har bett massor av popskribenter och andra musikälskare att sammanställa 00- talets hundra bästa låtar med varsin lång lista. Först känns uppgiften härlig. Att gräva bland gamla skivor, Itunes-mappar och i minnet är kul.

Att låta fingrarna knattra över tangenterna i samma snabba takt som man minns guldkornen förlösande. Men att slutföra listan visar sig bli ett litet helvete.

Små problem börjar dyka upp. ”Hey ya”, till exempel. Det går ju inte att förneka Outkast-låtens storhet, men vem orkar lyssna på den i dag? Samma sak med ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”. Och apropå den, hur många Håkan Hellström-låtar kan man klämma in? Jay-Z:s ”Big pimpin” och ”Say my name” med Destiny s Child fanns på album redan i december 1999 men släpptes på singel senare och är självklara toppkandidater. Kanske till och med topp tre. Betyder det då att ingenting som släppts de senaste tio åren varit lika bra? Att jag föredrar gammal musik framför ny? Men så är det ju inte! Eller?

Vid det här laget börjar listan kännas som en hemtenta.

Det finns kanske viktigare saker i världen än pop och listor, men rädslan för att missa något, att göra fel och ångra sig finns ändå där. Bokslutet är ju en chans att sätta på pränt vem man faktiskt har varit mellan 2000 och 2009. Att visa upp sin mångfacetterade, förtjusande personlighet genom smarta låtval. Men till slut är det bara att, likt den listgalna huvudpersonen i Nick Hornbys ”High fidelity”, kapitulera inför faktumet att man kan, och får, ändra sig.

Beyoncés ”Halo” fattade jag inte alls när albumet kom. Nu får den en hedersplats på listan över årtiondets bästa. Kanske kommer jag att skratta åt mina val redan nästa år, men skit samma.

Gör en lista du också. Man får reda på saker om sig själv när man tvingas ta ställning. Som att jag tydligen gillar pop från Göteborg lite mer än vad jag har velat erkänna.

avJenny Seth

ARTIKELN HANDLAR OM

Jenny Seth