Glitter utan riktig spets

Det går så där när After Dark ska sjunga själva

After Dark har härmat och hånat.

Nu vill de visa vad de kan. Sjunga själva som andra artister.

Det går sådär. Men showen har gott om glitter och glamour.

helskärm

Melodifestivalen gav After Dark en hit.

Nya showen gör det mesta av ”La dolce vita”, som hörs flera gånger på olika vis innan den blir en leende Las Vegas-final.

Kort entré som Kurt Olsson-tanter innan de kommer in uppiffade. Men åren har gått. Christer Lindarw liknar och låter som Marlene Dietrich i mogen ålder, och Lasse Flinckman som frukten av en kärleksnatt mellan Cruella De Vil och en cementblandare. Han ärvde sångrösten av cementblandaren. De sjunger bara några låtar.

Skiftande kvalitet

Showen är nästan två timmar med nummer av skiftande lyskraft. Ett mysko om en paranoid Agnetha Fältskog hemma i villan har nya texter till ABBA-låtar. En för lång scen ur ”Chicago” har långa prator där After Darkarna mimar. När Lindarw får röst av Ulla Skoog blir det kul effekt.

Mycket schlager är det. Lena Ph, Carola och Charlotte Perrelli sånggrälar om vem som är drottning. Kikki Danielsson får bra vibrationer av en vibrator och Shirley Clamp har bröst som hoppar omkring.

Snälla texter

En del ser kul ut, men det är sällan udd på numren. Texterna är så snälla att det för det mesta är artisterna själva som sjungit in dem så After Dark kan mima.

På slutet segt prat om gamla minnen och en kavalkad sånger ur arkiven.

Annat ser fräckt ut, som när Lindarw åker rutschkana nedför en högklackad sko. Texten till ”Det gör ont” visar sig passa många melodier. Ett nummer i folkdräkt ger fyndiga nya kläder åt en massa svenska rocklåtar.

Tryggt, festligt och folkhemskt. Precis som en schlager.

After Dark: La dolce vita

Jens Peterson