Videobeviset mot Eurovision-bossen ”Anmärkningsvärt”

NÖJE

Christer Björkman reagerar med eftertryck när han får se videon

1 av 6

Här är videon som visar att Eurovision-höjdarens Facebook konto användes för att motarbeta Måns Zelmerlöw.

Den svenska delegationschefen Christer Björkman reagerar med eftertryck när han ser beviset.

– Det här är högst anmärkningsvärt. Det här måste jag verkligen ta en vända till med EBU, säger han.

CLICK HERE FOR ENGLISH VERSION

Videon som Nöjesbladet nu kan publicera visar att meddelandet skickades från det Facebook-konto som Eurovision song contests presschef Jarmo Siim använt sedan flera år tillbaka.

Meddelandet skickades i början av april till en grekisk journalist som uppmanades att misskreditera Måns Zelmerlöws låt ”Heroes”.

”Mellan oss, fortsätt angripa den svenska låten och sätt press på oss” står det i meddelandet.

Uppgifterna publicerades först på den grekiska sajten Typologies.gr och Nöjesbladet kunde dagen före Eurovision-finalen bekräfta att meddelandet var äkta, tvärtemot vad Eurovision song contests högsta chef Jon Ola Sand hävdade.

”Högst anmärkningsvärt”

Sent i går kväll fick Christer Björkman, chef för den svenska Eurovision-delegationen, se en filmsekvens där Nöjesbladet ännu en gång verifierar att Facebook-meddelandet är äkta. Björkman reagerar med eftertryck:

– Det här är högst anmärkningsvärt. När ni på Aftonbladet nu har visat det här för mig, så måste jag verkligen ta det här en vända till med EBU, säger han.

Nästa möte med Eurovision song contests högsta beslutande organ, den så kallade referensgruppen, hålls den 18 juni.

– Det kraftfullaste jag kan göra är att ta upp det här i referensgruppen. Men jag kommer ta det med Jon Ola Sand redan i morgon (läs: fredag), så att jag kan anmäla den här frågan till agendan. Jon Ola måste få se den här videon med egna ögon, säger Björkman.

Vår källa vill vara anonym för att inte riskera att inte bli ackrediterad igen. Det pratas om att EBU använder ackrediteringarna till Eurovision som ett maktmedel för att stoppa kritik.

– Det vore synnerligen olyckligt om det var så, säger Christer Björkman.

Så spelade vi in beviset - och det här ser du på filmen

Nöjesbladet har redan tidigare verifierat att Facebook-meddelandet är äkta. Det gjordes på plats i Wien. Men för att stärka bevisen har vi nu också spelat in ännu en verifiering på film över Skype.

Datorn till höger på videon tillhör källan, den grekiska journalisten. På skärmen till vänster syns Nöjesbladets reporters datorskärm, via Skype.

Därefter har Nöjesbladet maskerat videon för att inte riskera att källans identitet avslöjas.

På filmen syns följande:

Meddelandet och avsändaren

Källan klickar sig fram till direktmeddelandet från en profil med Jarmo Siims namn.

Url:en för det skickade Facebook-meddelandet är: https://www.facebook.com/messages/jarmosiim

Därefter klickar källan sig vidare till avsändarens profil. En profil som är identisk med Jarmo Siims officiella profil: https://www.facebook.com/jarmosiim

För att vara helt säker på att det faktiskt är Jarmo Siims riktiga Facebook-profil byter källan ut ”www” i url:en till ”graph”. På så sätt får man fram profilens användar-id.

Denna information dubbelkollas därefter i skärmen till vänster, där Nöjesbladets reporter går in på Jarmo Siims officiella profil via sin egen dator och även där byter ut ”www” mot ”graph”.

Användar-id:t 598182632 visar sig vara identiskt med det id som innehas av avsändaren till Facebook-meddelandet som skickats till källan.

Rent teoretiskt skulle någon annan ha kunnat skicka meddelandet utan Jarmo Siims vetskap. Av hänsyn till källskyddet kan Nöjesbladet inte specificera bevisningen mer, men i videon syns att meddelandet skickats som del i en längre konversation mellan Siims profil och källan.

Källskyddet - en del av Sveriges grundlag

Källskyddet är reglerat i Tryckfrihetsförordningen, en del av Sveriges grundlag.

Lagen ger den som lämnar uppgifter för publicering rätten att vara anonym om han eller hon begär det, och belägger journalister med en tystnadsplikt som innebär att man inte på något sätt får avslöja vem som lämnat uppgifterna.

Brott mot källskyddet är straffbart och kan leda till upp till ett års fängelse.

I kontakt med källan i det här fallet har Nöjesbladet och personen i fråga kommit överens om att han får omnämnas på samma sätt som i Typologies.gr:s ursprungliga artikel som ”källan”, ”han” eller ”den grekiska journalisten”.

ARTIKELN HANDLAR OM