7 lektioner i dövidrott – efter Ferms uttåg i ”Mästarnas mästare”

1 av 6
NÖJE

Cissi Ferm är utslagen innan vi riktigt lärde känna henne.

Jag önskar att jag hade bekantat mig med basketspelaren och hennes gärning lite tidigare.

Då hade jag sluppit göra förra veckans misstag.

Efter avsnitt fem av ”Mästarnas mästare” beskrev jag felaktigt Cissi Ferm som hörselskadad. För mig var det synonymt med döv, kanske mildare, som att välja funktionsvarierad framför lam.

"En döv person använder oftast teckenspråk och har ingen eller mycket lite hörsel. De flesta hörselskadade kan med hjälp av tekniska hjälpmedel höra betydligt mer och använder tal" upplyste en läsare i all välmening. Jag skämdes i tystnad.

Nu är Ferm utslagen. I den svagare förstagruppen hade hon säkert gått till final, men mot unga fotbollsspelare och snowboardåkare räckte hon inte till. Medan Micke Leijnegard tackade på teckenspråk slog det mig att jag fortfarande inte hade skiljt på döv och hörselskadad utan hennes medverkan. Hur skulle jag gå vidare med den insikten?

Fyratusen dövidrottare i Sverige

Det första var att kontakta Svenska Dövidrottsförbundets sportchef Joachim Sundström och ösa mina frågor över honom. Vi har mejlat snart en vecka nu, höga och låga frågor, dumma och kloka, fler och fler.

Är det dags för redovisning?

Okej. Här är sju lektioner i dövidrott.

1. Vem får tävla i dövidrott?

Både döva och hörselskadade. Men är du inte döv måste du ha minst 55 decibel nersättning.

2. Hur många dövidrottare finns i Sverige?

Fyratusen. Av dem är hundra på elitnivå i tolv olika grenar, som hockey, cykel och bowling.

3. Gäller andra regler för döva?

Nej. Domarna har flaggor eller lampor i stället för visselpipor, men annars är reglerna desamma som för hörande.

4. Finns det någon gren där du har fördel som döv mot en hörande?

Jag trodde det. Att ett sinne skärps om ett annat stängs av, eller att en döv skytt slipper vissa störmoment, men enligt Sundström finns inga sportsliga fördelar med att inte höra.

”Ofta måste en döv idrottare offra mycket mer för att lyckas att slå sig in i idrotten bland hörande. Man måste titta upp mer, vara mer koncentrerad och hänga med”, skriver han.

5. Får du sämre balans om du är döv?

Vissa får det, men långt ifrån alla.

6. Varför tävlar inte döva och hörande i samma klass i exempelvis bowling, skidåkning och friidrott?

Det gör de emellanåt. Att det ändå finns separata dövtävlingar och ett så kallat döv-OS beror på att vissa sporter kräver extra åtgärder (som lagidrotter eller individuella idrotter med flaggor och lampor), och att det då finns ett värde i att samla alla hörselskadade elitidrottare under samma paraply.

Lägg till att livet kan vara tufft som döv. Du kan känna dig utanför bland hörande i en förening och därför få sämre möjlighet att träna, vilket ger andra förutsättningar på tävling.

"Bland döva och med fullgod kommunikation bland sina lagkamrater och ledare utvecklar man sig som idrottare när trivseln och den sociala biten fungerar fullt ut" skriver Sundström.

7. Vad betyder Cecilia Ferms medverkan i ”Mästarnas mästare” för svensk dövidrott?

Den frågan är enklast att svara på för Joachim Sundström:

Mycket.

ARTIKELN HANDLAR OM