Jag får hjärtklappning av fanskapets blickar

1 av 2 | Foto: Forest som Idi Amin.
NÖJE

NEW YORK

Man får vänta förgäves på att se honom simma ikapp med en skånsk Tintin kallad Heimerson.

Men Forest Whitaker är ändå magnifik som Idi Amin i "The Last King of Scotland".

Han har garanterat ett möte med Oscar efter nyår.

Egentligen hade jag tänkt skriva om nya Scorsese-filmen, "The Departed", i dag. Den är bra den med. Inte i klass med "Goodfellas" eller "Casino", men överlägsen de överskattade mastodontfilmer demonregissören tråkat ut oss med det senaste decenniet.

Med Jack Nicholson i linsen - för första gången - kommer han åter nära den gatans råa puls som alltid karaktäriserat de stora Scorsese-stunderna.

Filmens verkliga stjärna är dock Leonard DiCaprio. Han har aldrig lyst lika intensivt.

Likväl krymper såväl Leo som resten av gamle Martys stjärnensemble i den i alla avseenden väldige Forest Whitakers skugga.

Han spelar alltså Idi Amin - den mytomspunne diktatorn i Uganda som charmade omvärlden medan han slaktade 300000 landsmän - i "The Last King of Scotland" och han gör det så övertygande att man sitter i sin biofåtölj och får hjärtklappning av blotta blickar fanskapet skickar genom duken.

"Ett av de största framträdandena i den moderna filmhistorien", tycker Joe Morgenstern i Wall Street Journal. Stora ord. Men faktiskt inte helt ogrundade. Whitaker - som jag sympatiserat med ända sedan han spelade den förtjusande Big Harold i "Plutonen" - ÄR Amin, i all grotesk komplexitet. Det älskvärda och det mordiskt vanvettiga trängs ofta i en och samma bildruta.

It"s Oscar-time, baby, det sätter jag mina afrikanska högtidsdräkter på.

"The Last King of Scotland", som har den förvirrande titeln för att vi får följa Amin genom hans skotske läkares ögon, är överhuvudtaget en strålande berättelse om vad makt, eller snarare närheten till makt, kan göra med människor som egentligen vill väl.

Det enda som saknas är Staffan Heimerson. Världsreportern från Ängelholm fick en gång på 70-talet en intervju med Amin genom att simma ikapp med honom i Kampala.

Den episoden förbigås dock med skandalös tystnad i filmen. Det finns visserligen en scen där Amin/Whitaker fuskar i en simtävling, men ingen av medtävlarna ser ut som en skånsk Tintin.

Synd på något så i övrigt fulländat

?

Orsaker till extas

Per Bjurman

ARTIKELN HANDLAR OM