Oliver Skifs: ”Inte alltid jag säger mitt efternamn”

1 av 3
NÖJE

Livet som kändisbarn innebär både press och förutfattade meningar.

Det avslöjar Oliver Skifs, 28, son till Björn Skifs, i sin podcast.

– Det är inte alltid som jag säger mitt efternamn, säger han.

Det är i podcasten ”A till O”, som Oliver Skifs gör tillsammans med vännen Anton Fargau Petrini, som han berättar om hur det är att växa upp med en känd pappa. När Oliver var yngre kunde han varken gå på bio eller badhus med sina föräldrar.

– När jag var liten förstod jag inte riktigt varför folk var besatta av hans skitdåliga teckningar som visade sig vara autografer. Det är svårt att förstå för någon som är fem år, säger Oliver Skifs i podden.

Han berättar att livet som kändisbarn både haft sina för- och nackdelar.

– Det är väldigt vanligt att man möts av förutfattade meningar eller förutbestämda mål som man ska klara av, säger Oliver Skifs, som själv är musiker.

– I mångas ögon är det självklart att jag har kunnat det jag kunnat. Det har varit frustrerande och svårt att acceptera att folk tänker så, men nu börjar jag förstå varför.

”Kan vara ganska olustigt”

Att heta Skifs i efternamn har alltså inneburit en hel del press.

– Att kliva in i ett rum där folk redan bestämt sig för vad jag ska kunna och vem jag borde vara. Det har gjort att det även satt höga standards hos mig själv. Men jag har börjat släppa på det. Blir det så blir det, blir det inte så är det inte hela världen. Jag vill göra det jag tycker är roligt och brinner för.

Han säger att det är skönt att ha passerat den ”tröskeln”, något som även hans bror har kämpat mycket med för att ta sig över.

Oliver Skifs erkänner att han inte alltid presenterar sig som en ”Skifs”. Allt beror på situation.

– Bland äldre personer kan det bli en jätteeffekt när jag säger mitt efternamn. Jag vet att de inte kan styra det, men det kan vara ganska olustigt.

Hyllar sina föräldrar

Vissa som Oliver mött under åren har dömt honom redan innan de lärt känna honom.

– Jag jobbade på en Ica-butik för länge sedan. Där var det en chef som verkligen inte tålde mig. Jag hade mina misstankar, men jag visste det inte förrän hon sa det rakt ut, att jag trodde jag var något.

Trots allt ser Oliver Skifs bara positivt på sin uppväxt.

– Jag har haft en obeskrivlig barndom. Mina föräldrar har varit fantastiska. Och jag har aldrig känt pressen från min far att bli den musiker som han är.

ARTIKELN HANDLAR OM

Podcast