Marie är kvällens självklara stjärna

NÖJE

Roxettes enkla och märkliga scencomeback riktigt kul att se

Foto: Foto: GEERT VANDEN WIJNGAERT/AP
Återkomsten Marie Fredriksson rör sig inte som förr på scen och är märkbart nervös till en början. Men rösten tinar upp allt eftersom kärleken sköljer in från de många församlade fansen, skriver Håkan Steen.

ANTWERPEN. En försiktig och trygg återkomst för Roxette.

Men en jublande triumf för Marie Fredriksson.

Hon är kvällens självklara stjärna och inget tvivel råder om att hon tycker att det är kul att vara en del av Roxette igen.

Jag hade på känn att Night of the proms skulle bli konstigt, men det är ännu konstigare. Faktiskt nästan lika konstigt som Rhapsody in rock.

Night of the proms har funnits i 25 år här i Belgien och sträcker sig numera över 42 sporthallsgig som även når Tyskland och Holland.

Nostalgisk samling

Det började här i Antwerpen och hela idén är att försöka gifta ihop klassisk musik med pop, och samla en så bred publik som möjligt genom att engagera en symfoniorkester, en kör och en väldigt brokig och inte så lite nostalgibetonad samling artister.

I år 87-årige munspelaren Toots Thielemans, de tveksamt ekiperade och dansande brittiska 80-talssyntharna OMD, två glada gitarrhober som mixar Nirvana med Rossini, Tina Turners gitarrist John Miles och Sharon den Adel från sagometalbandet Within Temptation.

Fem gamla hits

Det sprutas konfetti och silvergirlanger, en bilfirma sponsrar så det står härliga till och en konferencier som ser ut som Robert Prytz uppmanar publiken att lysa så mycket som möjligt med de små röda, gröna och blå lampor som alla har fått i entrén.

Och det är alltså mitt i allt detta märkliga som Roxette har valt att göra scencomeback. En blygsam sådan bestående av fem gamla hits, men ändå.

Det handlar ju inte bara om en halvtimme pop per kväll och en fet check i fickan som tack. Roxette ger sig inte minst in i det här för att ta reda på om de har mer att ge.

Då de bara bjuder på kassaskåpssäkra allsångsnummer i kväll och inte riktigt kan skyla ringrosten ska vi inte analysera för mycket, men vad som står helt klart är att både Per Gessle och Marie Fredriksson verkar sugna på Roxette igen.

Rörande leende

Per hänger på gitarren som om duon aldrig hade tagit paus. Och det är rörande att se Maries leende i ”It must have been love” när hon märker att publiken finns kvar och väldigt gärna vill sjunga refrängen.

Hon rör sig inte som förr på scen och är märkbart nervös till en början, vågar sig först inte på alla toner men både hon och rösten tinar upp allt eftersom kärleken sköljer in från de många församlade fansen.

I all sin enkelhet, och märklighet, är det riktigt kul att se Roxette på scen igen.

Bli inte förvånade om det här får en fortsättning.