Svindel-suktad och skamsen

NÖJE
Filip Hammar

Det är Trustor-feber

i tidningarna igen. När de ansvariga männen bakom den gigantiska kuppen nu ställs inför rätta sipprar den ena bisarra anekdoten efter den andra fram, anekdoter som uteslutande handlar om pengar - och hur riktigt mycket pengar kan förvrida ett gäng hjärnor. Självklart fördömer jag deras brott, samtidigt kan jag inte låta bli att fascineras av killar som bränner 200 000 kronor per dag på skumpa. Och jag är inte ensam om det.

De senaste dagarna har jag och mina vänner pratat väldigt mycket om de svenska storsvindlarna (och den där sorgliga lorden med det flygiga håret), inte allt för sällan med lite, lite beundran i rösten. Och i söndags såg jag ett gäng killar som bröt upp från en restaurang, "för att hinna hem till reprisen av Trustor-dokumentären på SVT". De längtade verkligen, som om de hade fått loss ett förhandsex av filmen "Hannibal" och nu hade ett par timmars underhållning framför sig.

När jag sedan läser om hur Thomas Jisander, en av de skyldiga, dundrar in med femton tjejer i en exklusiv klädbutik i S:t Tropez, trycker ner sitt kreditkort i ägarinnans urringning och skriker: "No limit!", kommer jag på mig själv med ett stort leende på läpparna.

Dags att börja skämmas.

Jag drömmer absolut inte om att svina på det där Jisander-sättet, men nån del av hjärnan tycker pinsamt nog att det är lite coolt.

Förmodligen samma del som har fått för sig att jag vill reinkarneras som Robbie Williams och som tycker att Liam Gallagher är häftig när han askar Mick Jagger i håret.

Det är definitivt nåt fängslande med eko-brottslingar som har drabbats av hybris och lever la dolce vita på lånad tid. Trustor-killarna, som på alla sätt förkroppsligar det beteendet, lär spärras in i ganska många år när en dom till slut faller. Men jag tror aldrig att den svenska befolkningen, eller i alla fall stora delar av den, kommer att döma dem speciellt hårt. De är och förblir - trots sin vulgära framfart - en slags gentlemannatjuvar i Prada-förpackning.

Både utanför och på anstalten. Jisander behöver nog inte vara orolig för sin stjärt. Han kan fixa en livvakt på fängelset för en mikrosumma av det han lyckats stoppa undan. Det kostar garanterat mindre än 20o 000 kronor per dag. Dessutom lär han väl snart dra in nya kulor, för när kommer den stora boken om Trustor? Och när kommer t-shirten? "Trustor - jag var med"?

Håll utkik på Kiviks marknad i sommar!

Filip Hammar