- Ni följer inte Cornelis vilja

Svenskt kulturliv blåst på tre miljoner

NÖJE

Stiftelsen Cornelis Vreeswijks Minne anklagas för att undanhålla mångmiljonbelopp från svenska kulturarbetare.

Efter Aftonbladets avslöjande kräver länsstyrelsen att stiftelsen öppnar sin skattkista.

- Den följer inte Cornelis sista vilja, säger Mikael Wiman på länsstyrelsen.

Foto: ULF LODIN
bråk om hans pengar Cornelis Vreeswijk hade skulder på 700 000 kronor när han dog 1987. Sedan dess har hans skivor fortsatt att sälja och hans stiftelse har i dag tillgångar på elva miljoner kronor. Länsstyrelsen kräver nu att stiftelsen höjer utdelningen som de senaste åren varit 250 000 kronor.

Stiftelsen Cornelis Vreeswijks Minne är i dag god för cirka 11 miljoner kronor.

En närmast osannolik situation med tanke på att Cornelis Vreeswijk efterlämnade 700 000 kronor i skulder när han avled 1987.

Förklaringen är ett stort nyväckt intresse för trubadurens musik.

Enligt Cornelis Vreeswijks testamente skulle alla inkommande ersättningar efter hans bortgång tillfalla en stiftelse som skyndsamt skulle bildas.

Stiftelsens enda ändamål skulle vara att dela ut ett årligt stipendium till en svensk konstnär så snart stiftelsens tillgångar överstigit 200 000 kronor.

Han vill tvinga fram en höjning

I söndags avslöjade Aftonbladet att Cornelis Vreeswijks musik dragit in cirka 1,5 miljoner kronor om året i royalty till stiftelsen sedan 1994.

Sedan 1997 har stiftelsen redovisat vinster på mellan 1 012 000 och 1 674 000 kronor efter skatt. I den summan ingår både royaltyintäkter och ränta på mångmiljontillgångarna.

De senaste åren har Cornelisstipendiet varit 250 000 kronor.

På tok för lite, menar länsstyrelsen i Stockholm.

- Om stiftelsen vill uppfylla Cornelis Vreeswijks sista vilja borde den dela ut mer. I testamentet står det inget om att pengarna bara ska ligga och kapitaliseras efter att tillgångarna överstigit 200 000 kronor, säger länsassessor Mikael Wiman.

I dag lämnar han in ett så kallat föreläggande som kan tvinga stiftelsens styrelse att höja sin utdelning.

Länsstyrelsen anser att cirka 80 procent av avkastningen på royaltyintäkter och ränteinkomster ska ligga till grund för stipendiets storlek. I Cornelis-stiftelsens fall har bara 15-28 procent gått till kulturarbetare under åren 1996-1999.

Länsstyrelsen menar att stiftelsen undanhållit svenskt kulturliv närmare 3 miljoner kronor de senaste fyra åren.

I stiftelsens styrelse sitter Cornelis Vreeswijks advokat, Anders Pethrus (ordförande), Expressens kulturchef Maria Schottenius samt Gunder Andersson, frilansande kulturskribent för Aftonbladet.

"Vi kan inte dela ut mer"

Anders Pethrus tolkar Cornelis testamente på ett annat sätt än länsstyrelsen. Han menar att stipendiesumman endast ska baseras på räntan av stiftelsens tillgångar. Fem procents ränta på 11 miljoner kronor ger 550 000 kronor före skatt och kostnader.

- Vi delar ut 80 procent, ibland ligger vi till och med över den nivån. Vi kan inte dela ut mer utan att urgröpa stiftelsen.

- Vi vill att det ska vara ett bra och stort pris, men samtidigt måste vi följa det som står i testamentet, säger Anders Pethrus.

Dan Panas