Det här räcker inte, U2

...men det har blivit bättre sen premiären

NÖJE
Foto: JEANNE KORNUM/SCANPIX
TILL SVERIGE PÅ MÅNDAG U2:s show har blivit något tätare sedan världspremiären i USA i slutet av mars i år. Men det saknas fortfarande något, speciellt i hur de hanterar de äldre låtarna. Det kan bero på den enorma hettan i Forum i Köpenhamn. På måndag och tisdag spelar U2 i Globen i Stockholm.

Plats: Bakugnen Forum i Köpenhamn. Publik: 10 000. Längd: Två timmar. Bäst: "Sunday bloody sunday", och "Kite". Sämst: "Bullet the blue sky" är fortfarande urbota seg. Fråga: Hur många grader är det egentligen på Forum?

KÖPENHAMN. Nja.

Showen har kanske fått en annan täthet och en annan spets.

Men emellanåt är det fortfarande något tamt och fantasilöst över den upplaga av U2 som nu anlänt till Skandinavien.

"När "Elevation 2001" når Sverige i juli har detaljerna hunnit slipas och föreställningen som helhet säkert blivit mycket bättre."

Så avslutade jag min recension av den delvis haltande världspremiären i Fort Lauderdale i slutet av mars.

Delvis hade jag rätt.

Men bara delvis.

Problemen i scenshowen - nästan helt byggd kring den runda catwalk som går runt halva arenan och utgör själva estraden - har bemästrats. Utförandet är tajt och stringent och effekten av det inbyggda, intima samspelet med publiken därför ännu större.

I någon mån kan det musikaliska framförandet beskrivas likadant. Framförallt i de färskaste numren, de som hämtats från de två senaste albumen, är det mer tryck och fokus. Versionerna av "Beautiful day", "Stuck in a moment...", "Kite" (ny sedan premiären) och avslutande "Walk on" är riktigt, riktigt bra.

Däremot har irländarna fortfarande svårt att veta hur de ska hantera de äldre låtarna. Ja, klassikerna. "Sunday bloody sunday" och "Where the streets have no name" gör de med föredömlig tyngd och närvaro den här svettiga kvällen, men övriga...jag vet inte. Det är svårt att peka på vad det är som är fel. Men det känns lite tandlöst i bland. Lite rutinmässigt och förutsägbart. Som om Bono, The Edge, Larry Mullen Jr och Adam Clayton inte är helt intresserade av vad de gör.

Lojheten kan förstås bero på den vedervärdiga värmen i Forum - jag svettas så chockerande mycket att det efteråt ser ut som att jag simmat över från Malmö - men inte bara. Det var lika hett i Florida och om problemet består genom hela den Europa-turné som inleds i Köpenhamn måste man nog dessvärre konstatera att U2 blivit ett sämre liveband.

Hela föreställningens tema, idén att medelest detta egensinniga scenbygge riva barriären mellan band och publik och göra åhörarna till en del av showen, känns emellertid fortfarande väldigt spännande.

Det visar sig dock att en hel del av effekten går förlorad om man, som jag på Forum, står för långt bak.

Så om du har ståplatsbiljett till Globen - kom tidigt och ta dig så nära the catwalk som möjligt.

Nu ska jag duscha.

Fotnot: U2 spelar på Globen i Stockholm på måndag och tisdag.

Per Bjurman