Rockbitch Regina

NÖJE

När hon var sju hade hon ett band med sin bror. Han var nio. De sjöng ”Det är nån som våldtar din mamma på storvaruhusets golv?”. Nationalteatern. Och lite AC/DC.

Nu har hon gått tillbaka till rötterna. Regina Lund rockar.

Foto: Maria Östlin
Reginas t-shirt kommer från H&M och kostar 149 kronor. Trosa – privat.

Hur hon hinner med är ett mysterium. I Köpenhamn spelar hon in det sista på sin skiva, i Göteborg repeterar hon pjäsen ”Censorn”, i Stockholm har hon sitt hem och sin son Wiggo. Fast han brukar förstås följa med ganska ofta.

När Puls träffar Regina Lund har hon precis plåtats och har rätt mycket smink i ansiktet, men trots det är hon riktigt, riktigt snygg. Snyggare än på bild. Vi snackar star quality. Tänk om hon hade bestämt sig för att bli försvarsadvokat i stället, som farfar Wiggo. Jo, hon har börjat på juristlinjen en gång, när hon var 18. Men hoppade av.

Synd för dem som behövt en advokat med hennes passion.

Tur för den bleka svenska stjärnhimmlen.

För en stjärna är hon. En av få i Sverige som lyckas hålla sig levande på flera scener samtidigt. Teater, film och musik.

Det är mycket musik i Reginas huvud just nu. Framför allt har hon hängivit sig åt en nygammal passion: rock’n’roll.

Hon och Johan Karlsson (från Souls, låtskrivare åt Courtney Love) och två till har suttit i en studio i Köpenhamn och spelat in ett album. Det är nästan klart, måste bara mixas lite. De har kommit överens om vad bandet ska heta. Regina. Regina själv var inte helt överens, men de var tre mot en och hon fick ge sig. Hon ville heta ”Everybodies darling”, precis som en låt hon skrivit med Conny Bloom.

Nu blir det namnet på albumet.

Puls fick som första tidning

förhandslyssna på ett par spår, och det är sant att det är långt ifrån det hon gjort tidigare. Det här rockar hårt och det är riktigt bra. Men Regina vill inte riktigt hålla med om att det är mycket annorlunda.

– Nej, jag tycker egentligen inte att jag bytt stil utan snarare att det är en utveckling och förlängning av det jag hållit på med tidigare, säger hon.

– Det jag och Johan Norberg gjorde var fantastiskt, och vi kommer säkert att göra liknande saker igen. Men nu behövde jag skrika av mig och göra lite andra saker och gå åt ett annat håll ett tag.

Någon som dock är nöjd med den nya inriktningen är Regina Lunds bror. Han som hon hade band med när hon var sju.
Ärligt talat skiter jag i om jag får dåliga recensioner.

– Nu har jag fått godkänt. Det har tagit tid, men när han hörde det jag har gjort med både Conny Bloom och Johan Karlsson sa han ”Äntligen syrran, tillbaka till rötterna. Det här gillar jag, det är görgôtt!”

– Nu är jag accepterad hos storebrorsan och det är det allt handlar om, säger hon och skrattar. Det gör hon ofta. Överhuvudtaget känns hon ganska långt borta från den tjej som stundom kallas svår och pretentiös. Men hon säger det själv, att hon är lycklig nu. Förra året var jobbigt, det hände mycket. Skilsmässan från Jonas Malmsjö vill hon egentligen inte kommentera men säger ändå att allt är lugnt och bra, och att den som är intresserad får lov att lyssna på hennes skivor.

– Där säger jag allt. Men det finns inget att spekulera i, det kan jag säga på en gång.

Vi pratar om berg- och dalbanor och Regina säger att hon gillar kurvorna. Hon är tillräckligt gammal för att veta hur man handskas med dem, och när man är på topp, som nu, så finns det inget bättre.

– Jag stod i studion, min son låg tryggt och sov på soffan till skramlet av bilverkstaden under och en hel del hårdrock och jag tänkte ”jag är den lyckligaste människan i världen”. Jag älskar att göra det här.

Hela idén med en rockplatta

började med en spelning hon och Johan Norberg hade på Nalen. Efteråt gick hon en trappa ner för att släcka törsten, och träffade på Conny Bloom och några coverkillar. De frågade om hon hade lust att sjunga någon låt med dem. Självklart ville hon.

– Vi gjorde lite Beatles och AC/DC och tänkte: Fan, det svänger ju. Då bestämde jag och Conny att vi skulle försöka göra en låt ihop.

En låt blev tio. Hon åkte till Köpenhamn och träffade Johan Karlsson och skrev musik med honom också. Sen kom Antonio Tublén (bas) och Helge Haahr (trummor) och plötsligt var de ett band. Regina.

– Det var kärlek vid första ögonkastet, säger hon och ser nöjd ut.

Regina spelar inga instrument själv, så råkar hon komma på en melodi ringer hon Johan Karlsson och sjunger. Är det mitt i natten får hans telefonsvarare ta emot. De tar itu med det dagen efter, eller när de hinner ses nästa gång. Tillsammans skrev de också ”This is my shield”, som är med i den pjäs Regina håller på att repetera till. ”Censorn” på Göteborgs Stadsteater. ”Censorn” handlar om en kvinna som gör film om kärlek. Censorn menar att det är porrfilm. Hon försöker övertyga honom, inte alltid med socialt accepterade metoder. I pjäsen spelas mycket musik och regissören hade sagt att han behövde en låt med en speciell känsla. Regina sa: Jag har en sån. Så teatern beställde låten och nu är den med. Regina kommer dock inte att framföra den live på scenen, då har hon annat för sig, som skådespeleri.

Den som vill se Regina

sjunga på scen verkar få vänta. Den som vill höra skivan får nog också vänta, eftersom albumet troligtvis inte kommer förrän till våren. Lite är det skivbolagets fel, eftersom de är en smula rädda för Regina när hon rockar. De skulle hellre se att hon fortsätter på samma kritikerrosade spår hon hållit de två senaste albumen, men det kommer inte att hända.

– Ärligt talat skiter jag i om jag får dåliga recensioner, det här måste jag göra och så här måste det låta. Man måste få utvecklas.

Publiken ligger henne varmare om hjärtat, men hon har inte tänkt så mycket på eventuella reaktioner. Det viktigaste är att få ur sig det.

– Sen kommer det säkert inte att gå hem i finsmakarkretsar, men jag bryr mig faktiskt inte så länge jag får ge ut det. Är det bra så är det bra oavsett vilken stil musiken har, det gäller det jag lyssnar på också. Jag är ingen musikfascist.

Hon nämner Tricky, DJ Krush, Tool, U2.

– Allt är skitbra, beroende på vilket humör jag är på. Och det hoppas jag gäller min skiva också, jag tänker att eftersom jag gillar det så måste det rimligtvis finnas någon till som gör det.

Lyssna på Regina live:

Maria Forsström