”Pengar har aldrig varit en drivkraft”

Jonas Åkerlund i stor intervju om familjen, framtiden och sin svåra prestations- ångest

NÖJE

Han har gjort 300 reklamfilmer och videor åt Madonna, Robbie Williams och Christina Aguilera.

Ändå ser Jonas Åkerlund sig som en outsider.

– Jag är i mitt hjärta kontroversiell, säger han.

Foto: JOEY ABRAITYTE
”JAG VILLE BARA GÖRA COOLA GREJER” Regissören Jonas Åkerlund är aktuell med sin långfilmsdebut ”Spun”. För Aftonbladet berättar han att han numera släppt den snobbiga attityden. – Jag är mer öppen nu och tycker det är kul att göra videos åt både Robbie Williams och Aguilera.

Jonas Åkerlund står vid ett vägskäl.

– Just nu är jag lite ”all over the place”. Det går väldigt bra för mig och jag har mycket att ge. Jag har gjort skitmycket stora musikvideor och kommit i gång med reklam i USA. Och så min film, ”Spun”. Så jag vet inte riktigt var fokus är för mig. Jag vet att jag vill göra en till långfilm, samtidigt är det skitkul igen att göra musikvideor.

Har du varit trött på det?

– Ja, före långfilmen gjorde jag inget annat i två års tid. Idéerna blev lite sådär. Då kände jag mig trött på videor. Men nu har lusten kommit tillbaka.

– Och jag har ändrat mig mycket. Jag var rätt snobbig förut, jag ville bara göra coola, alternativa grejer. Nu är jag mer öppen och tycker det är kul att både göra Robbie Williams och Aguilera och Keith Flints nya band.

Dina vänner har talat om att du vid tillfällen haft svårt att komma på nya videoidéer.

– Jag får alltid panik när det gäller det. Jag gör 30–40 produktioner per år, och så förväntas varje idé vara lika bra som ”Smack my bitch up”. Det är skitjobbigt för det kan ju inte varje idé vara. Det är stressande att förväntas överträffa sig själv hela tiden.

”Bara mellanstation”

Jonas Åkerlund vill helst inte tala om sina ekonomiska affärer. Men för Aftonbladet gör han ett undantag och berättar om hur han skapade ett bolag, Pettersson Åkerlund, som på några år fick en omsättning på 100 miljoner kronor.

– Vi blev stora omgående. Det berodde på bra tajming och att bra regissörer ville vara med oss. Men det blev också en stor kostsam ”låda” så det var till att jobba hela tiden för att hålla i gång den.

100 miljoner i omsättning är mycket pengar.

– Men det är ingen äkta omsättning. Vi är bara mellanstation för pengarna, de bara går via oss och ut i produktion. 100 miljoner in är 100 miljoner ut också. Och ambitionsnivån är alltid högre än budgeten. Det är väldigt få projekt som går med vinst.

Vad tjänar du pengar på då?

– Det är klart att det finns projekt att tjäna pengar på, jag lever ju av det här. Och nu är min situation mycket bättre. Nu går jag på gage och det innebär en säkerhet då pengarna går till mig i stället för ombyggnationer på kontoret, typ.

Fick vända på kronorna

Men för bara några år sedan fick du vända på kronorna i slutet på månaden?

– Ja, så var det då och så har filmbranschen varit över lag. Men det är en stor kontrast mellan USA och Sverige.

De nya reklamjobben i USA ger dig bra pengar i dag?

– Ja, absolut. Och de sista åren har jag faktiskt gjort jobb för pengar, det har jag aldrig gjort förut. Jag upptäckte att det inte var någon skillnad, det var ju också kul.

Hur intresserad är du av bolags- och affärsbiten?

– Jag är inte speciellt intresserad av affärsbiten. Jag önskar att jag hade varit det tidigare. Man har missat flera chanser att vara smart ekonomiskt. Tyvärr är filmbranschen – och framför allt musikvidobranschen – ingen vinnarpryl att hålla på med det.

Vad betyder pengar för dig?

– Det har aldrig varit en drivkraft. Det är kul att vara kreativ i bolagsbildande och sätta en kreativ touch på företaget. Det är spännande. Men skatteplanering och placering av pengar – vi har aldrig kommit dit eftersom det aldrig funnits några pengar att placera.

Vad är det som driver dig då?

– Jag funderar ofta på det. Det är jävligt skönt att bli färdig med ett projekt. Att börja ett projekt är en baggis men att ro i land det är en extrem kick och lättnad.

Jonas Åkerlund känner sig trots sina framgångar som en utmanare till etablissemanget. Först i reklambranschen, sedan i videobranschen och nu – i filmbranschen.

– Jag är en outsider. Men jag har börjat närma mig mainstreem lite mer nu.

Dina videor blir alltid censurerade. Är du en medveten provokatör?

– Det kanske jag är. I hjärtat. Jag gillar själv det som kontroversiellt, det som får en att reagera. Men egentligen har jag ju ett brett register. Därför var det kanske fel att göra en film som ”Spun” som bekräftar fördomarna och ännu mer placerar mig i ett fack. Nästa film kanske blir en barnfilm.

Längtan efter barnen

Vad gör du för film härnäst?

– Jag får hela tiden en mängd erbjudanden och en del är fantastiska. Nyligen fick jag ett erbjudande som David Fincher skulle producera och ett annat som Richard Gere var knutet till. Men det är alltid problem med finansieringen. Musikvideorna får finansiera mina resor till L.A. för fortsatta diskussioner.

Du är utomlands 250 dagar om året. Hur går det med familjelivet då?

– Det går ganska bra men man längtar efter barnen hela tiden.Det är svårt att ta med dem, Love går ju i skolan. Men det är barnen man längtar efter. Det är som det är, så man få försöka att kompensera när man inte jobbar.

Kan du då ta dig tid och släppa allt?

– Ja, men tyvärr är det så att den tiden kommer när den kommer. Att ”oj nu blev det en vecka ledigt fram tills nästa jobb”. Har man tur är man i Stockholm då och inte Los Angeles.

I går

Han gick från en praktikplats på ett reklambolag till att bli världens hetaste musikregissör. I går berättade Aftonbladet framgångssagan om hur Jonas Åkerlund byggt upp ett mångmiljonsimperium kring sitt namn. I dag fortsätter kartläggningen. I en exklusiv intervju berättar Jonas Åkerlund om paniken, pengarna och det svåra familjelivet.

Klas Lindberg