”Jag läser en dikt istället”

Johan Ö glömde slutpoängen

NÖJE

I måndagens avsnitt gjorde Johan Östberg uppgiften ”Nyanser ur ett liv”. Efter en lång utläggning om inre konflikter glömde han bort vad det var han skulle säga.

– Vad fan var det nu jag skulle komma till... Jag läser en dikt istället, sa Johan.

Foto: strix
Johan Östberg tog god tid på sig i ”Nyanser ur ett liv”.

I övningen ”Nyanser ur ett liv” hade Johan Östberg bestämt sig för att berätta om sina inre konflikter. Efter långa omvälvande utläggningar så var det dags att lägga fram slutpoängen i resonemanget. Men den var försvunnen. Johan letade bland papprena, men han gav upp.

– Vad fan var det nu jag skulle komma till... Jag läser en dikt istället, sa Johan.

Eleverna och rektor Grahn tyckte dock att Johan var underhållande och intressant.

– Han är en sån otrolig personlighet. Det är en ynnest att få vara delaktig i hela hans tankearbete. Jag kan tänka mig att många blir jätteirriterade för att det tar lång tid för honom att komma fram till saker och ting, och har man bråttom så blir det jobbigt. Men slappnar man av är han som ingen annan, sa Grahn.

Inre konflikter sen barndomen

Johan fortsatte att berätta hur det var när han var liten och skulle på fest.

– Om man var på fester och bjudningar så skulle jag alltid ha skjorta och helst en liten fluga. Jag hatade den där jävla flugan och jag avskydde skjortan, så jag knäppte alltid upp den. Sen så brottades jag och brorsan i gräset så det blev gräsfläckar.

Enligt Johan så har den påtvingade prydligheten skapat inre konflikter för honom. Han tycker egentligen att alla ska få se ut som dom vill, men ändå tänker han som familjen när det är fest.

– Kommer det in någon på en fest som ser hafsig ut så är det första som slår mig ”Hur kan han göra så här och inte respektera oss andra”. Samtidigt så påminner jag mig själv om att det är precis motsatt mot vad jag tycker.

”Då tänker man på dvärgar”

Det blir ofta inte riktigt som Johan tänkt sig, men det blir ändå intressant för det mesta.

– Jag kan sitta och tänka på en sak och är nära att komma till slutpoängen, men på vägen finns det tusen andra grejer man kan komma in på. Man kanske snackar om band, och det är ju som kedjor, och då kanske man tänker på ”Fångarna på fortet”, och så tänker man på dvärgen där som slår i klockan, och då tänker man på dvärgar. Sen undrar jag vad jag tänkte på egentligen.

De andra eleverna verkade gilla Johans lilla föreställning.

– Han är godheten själv, det finns inget ont i hans kropp. När han ska framföra ett budskap som för mig tar två sekunder så går han omvägar, och de blir väldigt intressanta. Det är alltid något smart som kommer i den här förvirringen. Det är ordning i kaoset hos honom, sa Johan Becker.

För medlemmar i Fameklubben

Stefan Tyrving