Låt för låt

Bruce Springsteen and The E Street Band – Nöjesliv på plats i Köpenhamn

NÖJE
FAKTA

Låt för låt - Bossens konsert i Köpenhamn

Two hearts

E Street Band fortsätter att öppna med oväntade låtar. Den korta popknallen lyfter när Bruce och Little Steven sjunger en snutt av Marvin Gaye-duetten ”It takes two” mot slutet.

Radio nowhere

Tja, den är väl obligatorisk. Varken mer eller mindre.

Out in the street

Det är inte sista gången som Bruce kliver fram och gospelhetsar publiken.

The promised land

Våldsamt passionerad version.

Spirit in the night

Konsertens mästerliga höjdpunkt. Bruce tar i så att han ser helt groggy ut efteråt.

Blinded by the light

Spelas på publikens begäran. Och den känns också lite otajt.

Something in the night

Bara att han spelar den förtvivlat starka ”Darkness”-balladen räcker för mig.

Trapped

En minst sagt omtumlande svärta.

Gypsy biker

Onödig och seg, trots inspirerade gitarrdueller mellan Bruce och Steve.

Working on the highway

En akustisk country-lekstuga, som vanligt.

Hungry heart

Börjar som en akustisk lägereldsvisa. Sen exploderar E Street Band i en sedvanligt briljant Phil Spector-gospel.

Because the night

Nils Lofgrens solo är nästan däruppe med kvällens version av ”Spirit in the night”.

She’s the one

Bo Diddley ler i sin himmel.

Livin’ in the future

Försnacket om USA:s politiska hälsa är oinspirerat och andfått. Och låten tänder aldrig riktigt till.

Mary’s place

Tja, med en engagerad publik hade numret förmodligen blivit helt enormt.

I’m on fire

Den riktiga glöden fattas även här.

Downbound train

En av Springsteens allra sorgligaste låtar. Här i en tappning som för tankarna till Neil Young elektriska inspelningar med Crazy Horse.

For you

När Springsteen märker att pianoballaden inte går hem verkar han tappa lusten. Han försöker därför hamra sig igenom den så fort som möjligt.

The rising

Med en riktigt engagerad publik hade den blivit, just det, helt enorm.

Last to die

Vanligtvis ett strålande gitarrlarm. Men här blir det ett fyrkantigt sendrag.

Long walk home

Det lossnar först mot slutet när Steve och Bruce åter igen börjar bygga upp en gospelkyrka på scen. Sten för sten.

Badlands

Alltid lika enastående. Kväll efter kväll efter kväll ...

EXTRANUMMER:

Jungleland

Har varit mer laddad förr. Men det är glädjande att rocksymfonin börjar få en permanent plats i låtlistan.

Seven nights to rock

Boogie. Rockabilly. Eller rättare sagt – konsertens stora bugglåt som ...

Born to run

... brakar rakt in i en låt som aldrig behöver en närmare och mer detaljerad presentation än ett versalt WOW.

Ramrod

E Street Band trampar ner gaspedalen och satsar i några minuter på tung och dieseldoftande brylkrämsrock.

Bobby Jean

Extranumren tar aldrig slut. Avskedsbrevet ”Bobby Jean” känns dessutom väldigt passande. Hela turnén verkar ju vara ett långt och dånande farväl.

Dancing in the dark

Klockan börjar närma sig tolv på natten. Men Springsteen uppträder som om han precis stigit upp ur sängen.

American land

Och efter tre timmar sätter bandet punkt genom ett irländskt och hårt svängande pubvrål.

ARTIKELN HANDLAR OM