Marie Fredriksson: Har inte tid att dö

Roxette-stjärnan i tårar om sin cancer

1 av 2 | Foto: ROBIN LORENTZ-ALLARD
Roxette och Marie Fredriksson på Peace & Love-festivalen.
NÖJE

Marie Fredriksson har besegrat cancern – och genomfört en världsturné inför 1,4 miljoner människor.

Men när hon minns behandlingen brister hon i tårar.

– Jag svullnade upp. Från att ha varit igenkänd i hela världen var det ingen som kände igen en, säger Marie.

På onsdagskvällen 22.30 sänder SVT1 en dokumentär ­inspelad under Roxettes omfattande comebackturné. 142 konserter – ­inför 1,4 miljoner människor.

Men vägen dit var lång.

2002 packade Marie Fredriksson, 54, väskorna för ännu en sväng med ­Roxette.

Plötsligt föll hon ihop.

– Då ligger hon med krossat huvud nere i vårt badrum. Jag blev så rädd att jag nästan blev arg på henne först, och frågade: vad fan är det som hänt, säger ­hennes make Mikael Bolyos i dokumentären.

”Hade ett år kvar”

Marie hade drabbats av en hjärntumör.

– Jag har inte tid att dö nu, säger Marie i ­programmet.

Hennes vilja att komma tillbaka var stark – men chanserna små.

– De sa att hon hade ett år kvar att leva, ­säger Mikael.

Marie bryter ihop när hon pratar om sjukdomstiden.

Medicineringen fick henne att svullna upp. Att gå från världskänd till oigenkännlig var ­förkrossande.

– Det var så hemskt. Jag svullnade upp i hela ansiktet, hela kroppen. Jag åt så fruktansvärt mycket kortison, säger hon.

”Var ett helvete”

Sjukdomen fick svåra konsekvenser för Marie.

– Prata kunde jag inte på lång tid när det var som värst. Jag kunde ­inte få fram ord. Så det var ett helvete, säger hon.

Maken ­Mikael ­Bolyos hade svårt att ­hantera sjuk­domen.

För att skydda Marie undanhöll han hur illa läget var.

– Det var otroligt komplicerat. Viss ­information ville jag ju inte ­berätta för Marie, för det var så en fruktansvärt nattsvart prognos, säger han.

Har blivit bättre

Att Roxette en dag skulle återförenas för en världsturné fanns inte på kartan.

Men i takt med att ­turnén växt har Maries hälsa förbättrats.

– Hennes balans har blivit bättre, hennes minne har blivit bättre. Många funktioner som var mer eller mindre ­betraktade som försvunna har hon fått kontakt med igen, säger ­Mikael.

– Hon kan komma ­efter en show och ­säga: fan, jag kunde kört en timme till, ­säger han.