Biopriserna löper amok

Illegal nedladdning, SF:s maktposition och längre filmer – därför skjuter biljettpriset i höjden

1 av 3
Skenar iväg Att köpa en biljett till ”Forrest Gump” när den hade premiär 1994 var betydligt billigare än att gå och se exempelvis ”Gravity” i dag. Biopriserna drar ifrån prisökningarna i samhället i stort.
NÖJE

Vad hände med biopriserna?

I dag kan en biljett kosta upp mot 170 kronor.

SF:s egen vd, Maria Skoglund, tycker situationen är problematisk.

– Jag förstår precis. Många säger att de gärna vill gå på bio, men att det är på gränsen för vad de tycker att det är värt.

Sugen på bio?

Se till att du har täckning på kontot.

I dag är det inte ovanligt att en biobiljett kostar en rejäl bit över 100 kronor. Är filmen lång, i 3D och behöver speciella glasögon får du betala upp emot 170 kronor för din plats. Vill du dessutom sitta på VIP-avdelningen får du hosta upp ytterligare någon hundralapp.

Tredubbel ökning

Enligt Statistiska centralbyrån har biobiljettpriserna skenat de senaste 20 åren.

Jämfört med den genomsnittliga prisökningen för alla varor, konsumentprisindex, är ökningen nästan tredubbel.

I dag kostar en biobiljett knappt 70 procent mer än den gjorde när ”Forrest Gump” hade premiär 1994.

– Jag förstår precis. Många säger att de gärna vill gå på bio, men att det är på gränsen för vad de tycker att det är värt, säger Maria Skoglund, vd för SF bio.

Filmernas längd, klumpvis beläggning och illegal nedladdning ser hon som de främsta anledningarna till ett högre biljettpris.

”Mest priskänsliga”

– Ett stort problem är att besöken är koncentrerade till helgerna. Kan vi få de som är mest priskänsliga, som ungdomar och barn­familjer, att gå på de mindre attraktiva tiderna på vardagar skulle vi kunna erbjuda bättre priser, säger Maria Skoglund.

När Sandrew slog igen sina sista biografer 2007 lämnades SF med lejonparten av den svenska biomarknaden. Sedan dess har biljettpriserna ökat med 50 procent.

– Det var en smäll. Allting förändrades. Nu är det en aktör som bestämmer allt. Jag önskar att Sandrew fanns kvar, då hade vi haft ett sundare biografklimat, säger Katrina Mathsson på Folkets bio, en kulturförening som visar och distribuerar film.

Sundvall kritisk

Maria Skoglund tror inte att Sandrews bortfall påverkat SF:s prissättning.

– Nej, vi har på ett sätt ett naturligt geografiskt monopol. Därför att det handlar om så stora investeringar. Efterfrågan bär ofta inte mer än en biograf på mindre orter, säger hon.

Regissören Kjell Sundvall är kritisk till SF:s särställning.

– Det är alla i branschen. Det är en monopolliknande situation. En sund konkurrens hade pressat priserna. För en fyrbarnsfamilj handlar det om mycket pengar om man vill gå på bio i dag, säger han.

”60 kronor rimligt”

Katrina Mathsson önskar att SF tar initiativ och sänker priserna.

– Alla måste sänka, vi är för små för att det skulle ge resultat. Jag skulle vilja se en branschbestämmelse. Jag skulle önska att priset låg runt 60 kronor. Det hade känts schyst.

Maria Skoglund tror dock att priserna kommer stiga i samma takt som de gjort hittills.

– Det är en svår fråga. Men det kommer inte bli billigare på de attraktiva dagarna, kanske på de andra tiderna. Men har vi absurt höga priser så kommer människor inte att gå till oss, säger hon.

Så säger konkurrensverket

2004 sålde Sandrew sina sista biografer. SF försökte då köpa biograferna men affären stoppades av konkurrensverket eftersom den hotade att ”allvarligt hämma konkurrensen”.

I dag står SF för cirka 90 procent av alla biobesök som görs i landet.

Konkurrensverket meddelar att de inte genomfört någon större utredning på dagens biomarknad men att om de får indikationer på att det finns konkurrensproblem så är de redo att agera.

ARTIKELN HANDLAR OM