Knockande välspelat och engagerande flyktingdrama

avJan-Olov Andersson

Publicerad:

En säsong i Frankrike

Regi Mahamat-Saleh Haroun, med Eriq Ebouaney, Sandrine Bonnaire med flera.

Drama.

Ur ”En säsong i Frankrike”.

Stilen må vara lågmäld.

Men detta omskakande franska flyktingdrama känns ändå som ett knockoutslag.

Regissören Mahamat-Saleh Haroun har i ett antal mycket starka filmer satt olika aspekter av livet i den afrikanska staten Tchad på kartan.

Trots att han sedan länge är bosatt i Paris, var han fram till i våras även landets kulturminister, men fick sparken av anledningar som inte angavs.

Kanske tyckte de att Haroun var för engagerad i livet hemma i Paris. Här ger regissören nämligen ett ansikte åt några av alla afrikanska flyktingar som lyckats ta sig till Europa efter strapatsrika färder i gummibåtar över Medelhavet eller hur de nu tagit sig hit.

Abbas (Eriq Ebouaney), hans två barn och hans bror Etienne (Bibi Tanga) hankar sig fram på enkla jobb och flyttar från lägenhet till lägenhet i Paris. Hela tiden i väntan på besked om de ska bli utvisade eller inte. De är intellektuella och välutbildade människor som nu helt har förlorat sin status och stolthet. Abbas har dåligt samvete för att han i sorgen efter barnens mor (hon dog under flykten till Europa), har förälskat sig i en vit fransyska (Sandrine Bonnaire).

Välspelat, engagerande, lika oförutsägbart som det besked Abbas inväntar om familjens framtid. En historia som trots sin lågmälda stil, är rena knockoutslaget.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Film