Gustafsson en unik begåvning i ”En underbar jävla jul”

avStefan Hedmark

Skådespelaren imponerar i nya storfilmen

1 av 2

KOMEDI Jag har en känsla av att många biobesökare har tittat på den här filmens affisch och tänkt ”Tomten är far till alla barnen 2”? Det är svårt att undvika en jämförelse med Kjell Sundvalls nu smått klassiska komedi från 1999. Även här är glöggen spetsad med mycket syra.

Manusförfattarna Edward af Sillén och Daniel Réhn skrev ”Medicinen” som Colin Nutley filmade förra året. Helena Bergström hade då huvudrollen och här har hon återförenats med dem och även arbetat med manuset.

Inte helt bekväma med regnbågsfamilj

Vi möter Simon och Oscar (Anastasios Soulis, Anton Lundqvist), som har varit ihop i flera år och nu har köpt ett stort hus som behöver renoveras. Dit bjuder de hela släkten för att fira jul, men de har en speciell anledning att vara extra nervösa  de tänker bilda familj med Cissi (Rakel Wärmländer) som är gravid med deras barn. Det här har ingen av dem berättat för släkten.

Robert Gustafsson och Maria Lundqvist spelar Oscars föräldrar, två femtioplussare som inte är helt bekväma med konceptet regnbågsfamilj. Liksom i ”Medicinen” är replikerna bitska och roliga, särskilt när de kommer från de här två stjärnorna vars rollfigurers mörker blir en motvikt till det söta och positiva i andra delar av filmen.

Gustafsson en unik begåvning

Robert Gustafsson visar ännu en gång att han är i det närmaste en unik begåvning, med en rollfigur som är hopplöst grinig men ändå berör och är rolig utan att han tappar i trovärdighet. Hade det här varit en sketch hade Gustafsson förmodligen tillåtit att hans Ulf blir en karikatyr för att skruva till skratten mer, men i stället förstår vi hans bitterhet och förvirring.

Bergström som regissör har öga för ett mänskligt kaos där folk pratar i munnen på varandra och känslorna alltid ligger nära till. Ett julstök som passar filmen.

Mot slutet löser sig dock allt bekvämt. Vad som tycks se nästan hopplöst ut är plötsligt inget större problem längre  följt av (spoilervarning!) den obligatoriska förlossningsscenen som du har sett sju miljoner gånger förr i komedier. Stilla natt, heliga natt, allt är frid… lite för lätt.

ARTIKELN HANDLAR OM