Blandad påse när kvinnor från hela världen berättar

Enorma kontraster i ambitiösa dokumentären ’Woman’

avStefan Hedmark

Publicerad:

Woman

Regi Yann Arthus-Bertrand och Anastasia Mikova.


FILMRECENSION. Internationella kvinnodagen. Kanske uppmärksammas den bäst genom att hålla truten och bara lyssna på när kvinnor berättar om hur deras liv ser ut.

Då kan dokumentären ”Woman” passa fint.

DOKUMENTÄR. Allting med den här filmen andas vällovligt projekt av det slaget där alla nickar samstämmigt och påpekar att det är ”viktigt ämne”. I sådana lägen får man vara tacksam om filmen inte är ett sömnpiller. Lyckligtvis nog engagerar ”Woman”, inte minst tack vare ett gediget, ambitiöst grundarbete utfört i 50 länder.

Det är vanliga människor, inga kändisar. Ur 2 000 utförda intervjuer har till sist 105 minuter klippts ihop.

Stilen är enkel och rak. Filmen består av vad som i genren brukar kallas ”talking heads”: en serie ansikten som berättar rakt in i kameran om hur det är att vara kvinna i dag. Men variation blir det, i utseende och ålder, kultur och sexualitet. Kort sagt, som världen ser ut.

Berättar om syraattacker

Ämnena är många och övergångarna mellan det seriösa och det lättsamma sker på ett beundransvärt smidigt sätt. Vid ett tillfälle berättar kvinnor som har utsatts för syraattacker om sina mardrömsupplevelser. De kommer in på hur det är att leva med ansikten som har frätts sönder, vilket naturligtvis är tungt… men också inspirerande och plötsligt handlar det mer generellt om hur kvinnor ser på sina utseenden och sminkets betydelse.

1 av 4 | Foto: Njuta
”Woman”.

Män är ett annat sådant ämne där erfarenheterna ofta är negativa och svåra, inte minst den där vardagsrädslan som går igenom alla kulturer. Men även där glider det elegant över till om inte det lättsamma, så det berörande. Det gäller till exempel änkan som berättar att hon alltid har känt sig vacker tack vare att hennes man alltid sa det till henne. När han dog gjorde även hennes självbild det – nu känner hon sig vilsen och ful.

Detsamma gäller kvinnan vars barn har flyttat hemifrån, vilket har orsakat en kris eftersom hon har låtit mammarollen utplåna personligheten.

Enorma kontraster

Kontrasterna är enorma förstås. Krigets Syrien. Hyddor i afrikansk landsbygd. Hygge i Danmark. Regissören Yann Arthus-Bertrand hade ett liknande sätt att skildra mänskligheten i föregångaren ”Human” 2015.

Det blir oundvikligen en blandad påse, men det är ofta fascinerande att bara sitta och lyssna.

”Woman” har biopremiär på söndag, den internationella kvinnodagen.


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook för filmnyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM