Jubel i Cannes för svenska gayfilmen

avJan-Olov Andersson

1 av 2 | Foto: Jan-Olov Andersson
Levan Akin i Cannes.

CANNES. Årets enda svenska långfilm i filmfestivalen, ”And then we danced”, går hem hos både publiken och kritikerna.

Den skildrar en mycket tabu gayromans i Georgiens homofoba dansvärld.

– Gud, ja, du kan inte vara bög och georgisk dansare, då blir du utkastad ur danstruppen, säger regissören Levan Akin.

39-årige Levan Akin är född i Sverige, i Tumba, men släkten kommer från Georgien. Som barn tillbringade han ofta somrarna där. Då tillhörde landet fortfarande Sovjetunionen.

Tankarna på den här filmen föddes när han jobbade med förra filmen ”Cirkeln” (2015), fantasyhistorien efter Sara Bergmark Elfgrens och Mats Strandbergs succébok. Då såg han nyhetsbilder på hur Prideparaden i Georgiens huvudstad Tbilisi utsattes för våldsamma hatattacker.

– Kolla in klippen på Youtube, det ser ut som i en zombiefilm. Jag kände att jag kunde inte släppa det, jag måste göra det här. Filmen hade kunnat utspelas i Polen eller Ungern också, men Georgien har jag ju en ingång till.

Homofobisk dansvärld

Den georgiska folkdansen är en viktig del av landets kultur. Många barn prövar på det ungefär som de i Sverige prövar på fotboll. Levan utforskade noggrant dansvärlden och tycker det är paradoxalt att medan det i väst snarare är en norm att vara gay i dansvärlden, är den i Georgien enormt homofobisk.

Filmens huvudpersoner är två unga dansare (Levan Gelbakhiani, Bachi Valishvili) som är rivaler men blir kära i varandra.

Något som inte tilltalade chefen för Georgian National Ballet, som inte ville samarbeta med filmproduktionen. Han hävdade att det inte fanns några bögar i landets dansvärld.

– Det var tufft. Statliga organisationer vägrade samarbeta med oss. Ett ja att filma på en plats, blev plötsligt nej. Vi hade livvakter. Vår georgiska producent blev hotad. Men jag ville spela in på plats, för att få den rätta Tbilisi-känslan.

Möttes av jubel

Pressvisningen i en fullsatt Thêatre Croisette under torsdagsmorgonen möttes av jubel och applåder. Och det är en varm, känslig och mycket engagerande spirande romans som skildras, med några mycket häftiga dansscener. De amerikanska branschtidningarnas recensioner är positiva eller mycket positiva.

– Filmen kommer att väcka avsky i vissa kretsar i Georgien. Men när teasern släpptes fick vi väldigt mycket stöd också. Jag hoppas den här Cannes-premiären ska ge filmen en bra skjuts.
FOTNOT: Filmen hade världspremiär i sidosektionen Quinzaine des Réalisateurs. Den får Sverige-premiär i september.

ARTIKELN HANDLAR OM