Zombiegenren behöver en dödlig timeout

De vandrande liken har tappat stinget på bio och tv

Foto: Columbia
Woody Harrelson, Jesse Eisenberg, Emma Stone och Abigail Breslin i ”Zombieland: Double tap”.

KRÖNIKA. Av jord är du kommen, till jord skall du åter varda.

Det är inget som zombier respekterar.

Men det är kanske dags för en dödlig time out.

Jag ser ”Zombieland: Double tap”, den efterlängtade uppföljaren till en skruvad zombiekomedi från 2009. Det märks att skådespelarna har roligt och det är en viss energi och fröjd i att se de levande döda massakreras på nya, spektakulära sätt. En av dem får känna på en slåttermaskin.

Men visst finns det en viss trötthet här ändå. Märk väl, jag är en av de sista att klaga på att ett filmkoncept känns slutkört. Det är något förutsägbart i det klagomålet i sig, för det går alltid att lirka med en bekant formel. Nästa år är det dags för den 25:e James Bond-filmen och jag längtar intensivt.

Ett mer finkulturellt exempel? Det är ju inte som att Roy Andersson uppfinner hjulet på nytt i ”Om det oändliga”, som har biopremiär i november. Ändock, formeln funkar.

Men hur mår zombiegenren egentligen? 2002 var året då zombiefilmer blev så mainstream som det bara går. Danny Boyles ”28 dagar senare” hyllades av kritikerna och introducerade en typ av levande döda som vi sällan hade sett – de här liken stapplade inte fram, utan var läskigt snabba. Samma år kom även den första ”Resident evil”, en filmatisering av skräckspelet som skulle följas av många lukrativa uppföljare.

Kreativiteten blommade

Helt plötsligt stod kistlocket på vid gavel och kreativiteten blommade (ruttnade?). Zack Snyder gjorde en rapp nyinspelning av ”Dawn of the dead” 2004 (fortfarande hans bästa film) och samma år kom ”Shaun of the dead”, en väldigt rolig komedi där vanliga pubbesökare tvingades ställa ner pinten och börja döda zombier.

Norska skidturister mötte nyvakna, döda nazister i ”Död snö” (2009). ”Warm bodies” (2013) vände upp och ner på allt och fick oss att sympatisera med en tonårig zombie som blir kär i en levande tjej.

1 av 4 | Foto: Atlantic Film
”Död snö”.

Tv-serien ”The walking dead”, som började sändas 2010, sprängde gränser för vilka gruvligheter som man kunde visa på tv. Spola framåt nio år och hur ser det ut nu? ”The walking dead” går fortfarande men har tappat stinget. Spinoff-serien ”Fear the walking dead” har alltid varit svajig. Ytterligare en spinoff har premiär nästa år, men den känns iskall på förhand.

”Train to Busan” livade upp

I filmvärlden är det inte heller mycket bett i döingarna. Sydkoreanska ”Train to Busan” (2016) livade upp, men Jim Jarmuschs ”The dead don’t die” bidrog inte med mycket.

Det är nog dags att slå igen kistlocket på den här genren ett tag. Ta ner skylten. Stämpla ut.

Det fina med zombier är ju att de alltid kommer igen.


Foto: SF
Johan Rheborg och Jakob Eklund i ”En komikers uppväxt”.

3 favoriter

… på bio just nu.


Glöm inte att gilla Nöjesbladet FILM på Facebook för filmnyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.

avStefan Hedmark

ARTIKELN HANDLAR OM