Zellweger är kusligt lik Judy Garland

’Judy’ är småmysig och tillrättalagd

avEmma Gray Munthe

Judy

Regi Rupert Goold, med Renée Zellweger, Finn Wittrock, Rufus Sewell, Jessie Buckley, Michael Gambon m fl


DRAMA. Judy" utspelar sig i slutet av 60-talet, när Judy Garland (Renée Zellweger) förbereder sig för en rad utsålda konserter i London. Vid det laget hade Garland stigit och dalat, varit den högst betalda artisten i Las Vegas, gjort sig omöjlig med sitt missbruk och fallit till botten, rest sig på 10 och älskats många gånger om.

Men 1969 hade hon knappt råd att köpa mat, ingenstans att bo med sina två yngsta barn och låg i vårdnadstvist. Bara några månader senare dog hon av en överdos.

1 av 3 | Foto: BBC Films
Renée Zellweger i ”Judy”.

Garlands skräck för att inte kunna ta hand om barnen, hennes längtan när de pratar i telefon över Atlanten, hennes strävan efter att komma på fötter, hennes ensamhet är tragiskt på gränsen till outhärdligt.

I övrigt är "Judy" mest lagom. Småmysig, witty och tillrättalagd. Det har pratats om en Oscar för Zellweger – Hollywood älskar ju förvandlingsnummer, och i alla fall från sidan är hon ibland kusligt lik originalet. Hon har fångat gester och sätt, hennes Garland är snabbkäftad och drastisk.

Men, hur fint och bra hon än sjunger själv saknar hennes röst förstås Garlands essens: styrkan och sorgen. Det är inte på något sätt bortkastad tid att se "Judy", men man gör bättre i att se några av Garlands musikaler i stället. De, och hon, har betydligt mer oumph.

Filmen har biopremiär på fredag, den 11 oktober.


Glöm inte att gilla Nöjesbladet FILM på Facebook för filmnyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.

ARTIKELN HANDLAR OM