Full fart framåt i det femte – och kanske bästa – äventyret i serien

avJens Peterson

Publicerad:
Uppdaterad:

Så många får Mission: Impossible - rogue nation

1 av 8

ACTION Det börjar spektakulärt.

Ett fraktflygplan är på väg att lyfta med något viktigt i lasten. Agenterna i IMF måste stoppa det. Vad göra? Ethan Hunt rusar mot det startklara planet. Hoppar på vingen. Planet rullar iväg på startbanan.

”Mission: Impossible - rogue nation” startar i sprinterfart. Sedan ökar den. Det här är inte så mycket en berättelse som en åktur från den ena andfådda sekvensen till nästa. Intrigen och filmen står aldrig still.

Den gör också jobbet bättre än de flesta andra filmer i genren. Det femte äventyret med Tom Cruise som Ethan Hunt är ett av de bästa. Upptakten är att CIA och amerikanska politiker vill stoppa IMF (Impossible Mission Fortce) efter händelserna i förra filmen, ”Ghost protocol”. Där hade Michael Nyqvist den stora skurkrollen och sa också en del på svenska.

Det är mer sådant här. Tidigt i filmen är Jens Hultén och Rebecca Ferguson med i samma scen och pratar svenska med varandra medan en ögonbrynshöjande Tom Cruise försöker förstå vad som sker.

Svenskarna är båda säkra och trovärdiga i rollerna. Jens Hultén har blivit känd som Seth Rydell i Johan Falk-serien, och hans figur här ligger inte långt därifrån. Rebecca Ferguson har den största och viktigaste rollen vid sidan av Tom Cruise och är mycket övertygande. Både i actionscenerna och som elegant variant av Bond-brud. Hennes rollfigur är en aktiv och avgörande spelare i intrigen och får visa upp mänga färdigheter. Hon talar perfekt brittisk engelska och heter Ilsa.

Kanske en hälsning till en av Ingrid Bergmans mest berömda rollfigurer. Handingen utspelas delvis i Casablanca, men hinner också med Minsk, operan i Wien, Kuba och London. Precis som i förra filmen sköter Simon Pegg finfint uppgiften som komisk krumelur.

Men mest är det full fart framåt. Vem kan man lita på? Är CIA och andra spionmyndigheter pålitliga?

Visst är det stundtals krystat och bisarrt osannolikt men vem hinner tänka på det när pulsen ökar, klockan räknar ner, en av världens bästa signaturmelodier pumpar och man undrar om det inte behövs säkerhetsbälte i biofåtöljen?

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM