Mumien: Drakkejsarens grav

FILM

Mumien: Drakkejsarens grav

Redan i inledningen känns det att den här mumien fortfarande sover. Segt och sakta. Paret O´Connell sitter på ett gods i England och har tråkigt. Oj, vad tråkigt de har. Först i en för lång scen. Sedan i en till. Och... ja, det håller på tills man vill skrika åt filmduken: Vi förstår! De har tråkigt. Fortsätt.

”Drakkejsarens grav” rör sig långsamt och passerar många välbekanta stationer.

Knyckta inslag

Här finns gamla sagor och legender som den om snömannen och om Shangri-La, och här finns alldeles för många bitar som känns knyckta. Främst från Indiana Jones-serien, men när en digital armé av döda kommer stapplande minns man att det där gjordes bättre redan i ”Sagan om ringen”-serien och ”Pirates of the caribbean”. Tredje ”Mumien” har inte ens lyckats behålla humorn och lekfullheten från de två första filmerna. Brendan Fraser grimaserar desperat, och Maria Bello kämpar tappert som ny fru O´Connell, men det gnistrar aldrig.

Tänder inte till

Kina är spelplats, med terrakottaarmén och en legend löst byggd kring kejsaren Qin Shi Huangdi. Michelle Yeoh är bra i en viktig biroll, men det här äventyret tänder inte till på något plan. Slutet antyder ännu en uppföljare, men det är nog dags att mumien får vila i frid.

Jens Peterson

ARTIKELN HANDLAR OM