Sinnessjukt sjuk psykkaramell

Av: Teresa Tingbrand

Publicerad:
Uppdaterad:

Ond tro

Mona, spelad av Sonja Richter, jagar en seriemördare i en värld där ingen beter sig normalt. Foto: HOYTE VAN HOYTEMA
Mona, spelad av Sonja Richter, jagar en seriemördare i en värld där ingen beter sig normalt. Foto: HOYTE VAN HOYTEMA

RYSARE Mästerliga Sonja Richter (”Älskar dig för evigt”) spelar enstöriga danskan Mona som är nyinflyttad i stan. På väg hem från jobbet hittar hon av en slump ett av offren till en seriemördare. Hon tror sig även ha sett banemannen och blir besatt av tanken på att själv få tag på mördaren.

Det blir en jakt på gränsen mellan dröm och verklighet. Helt bortom vanlig logik och realism. Ingredienser som så gott som helt saknas i denna hårt stiliserade historia där den sparsmakade dialogen stundtals är provocerande konstruerad.

Men här beter sig å andra sidan ingen normalt. Ett stilgrepp man måste köpa. Först då kan man sugas in. In i skådespelarnas psykotiska blickar. In i ”Låt den rätte komma in”-fotografen Hoyte van Hoytemas smutsvackra bilder. Det är sinnessjukt snyggt.

Och sinnesjukt sinnessjukt.

En svårsmält psykkaramell som smakar som det låter. Men som tyvärr löses upp lite för långsamt på tungan. För det blir också lite enformigt. Ändå känner jag mig upplyft i min skräckfantastsjäl. Psykothrillers med experimentlusta växer ju inte direkt på träd i filmsverige. Kristian Petris ”Repulsion”-inspirerade ambitioner förtjänar därför applåder. För att han vågar

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN