Ett deppigt drama med fina bilder

avJens Peterson

Så många får Papusza – den romska sången

Foto: Njutafilms
Annat romskt perspektiv.

DRAMA Svartvit spelfilm med fantastiska bilder. En ung romsk flicka föder dotten Papusza på polska landsbygden 1910. Nästa scen är 1971 vid en högtidlig konsert byggd kring dikter om romernas ­resande erfarenheter.
 

Det mesta i filmen utspelas kring 1949 och 1952, och rör delvis samma frågor som i bioaktuella dokumentären om Katarina Taikon. Den här filmen ger röst åt andra åsikter. Katarina Taikons bok ”­Zigenerska” satte igång en kamp för att få bostader och rätt att gå i skola.

Men i ”Papusza – den romska sången” skildras det som ett hot när myndigheterna inför skolplikt för barnen och bestämmer att romerna ska bo i hus. För Katarina Taikon var det en start på befrielsen att lära sig läsa och bli författare. Inte för Papusza.
 

De andra hånar henne, och hennes skrivande ­leder till vad som hennes omgivning ser som olyckor. Deprimerande drama.

ARTIKELN HANDLAR OM

Film