Se mig

FILM

Franskt drama i regi av Agnès Jaoui, med henne själv, Jean-Pierre Bacri, Marilou Berry, Laruent Grévill m fl.

Inga, utom möjligen Woody Allen, kan som fransmännen frossa i den intellektuella överklassens bekymmer.

Det är kärlek, sex, otrohet, prat om filosofer, läppjande på fina viner under middagar på det fina lantstället, fula medelålders män som i kraft av sin pondus och framgång har fruar/flickvänner som ser ut att ha klivit rakt ut ur Playboys mittuppslag. Ibland är det bra, men ofta är det pretentiöst och bara pratigt, men har man inte franska som första språk låter replikerna ändå på något sätt lite bättre än om motsvarande historier hade gjorts på svenska.

Lite av de där ingredienserna fanns med i nu 40-åriga Agnès Jaouis Oscars-nominerade debutfilm ”I andras ögon” (2000). Och alla ingredienserna finns med i den här filmen, vinnare av manuspriset i Cannes och stor publiksuccé i hemlandet.

Den som vill bli sedd i filmen är en 20-åring ( Marilou Berry) som taskigt nog blivit döpt till Lolita. För så är det ingen som ser denna lite knubbiga tjej. Pojkvännerna tycks dras till henne för att få träffa hennes pappa, en känd författare ( Jean-Pierre Bacri). Han i sin tur ser inte alls sin dotter, knappt ens sin unga troféfru ( Virginie Desarnauts), då han är fullt upptagen med sig själv, sin skrivkramp och att bevaka sin position i det franska kulturlivet.

Lolitas musiklärare (Agnès Jaoui) och hennes make, misslyckad författare ( Laurent Grevill), är också imponerade av den kände författaren och snart är alltihop en sörja av lögner, svek och missförstånd.

Jaoui/Bacri, ett par privat, har skrivit manus. Men jag undrar om inte det som har lyft filmen till en betydligt högre nivå än liknande historier, är Jaouis kvinnliga öga när det gäller relationer, gubbsjuka och kändisskap.

En film med smart dialog, suveränt skådespeleri, starka känslor och människor vars öden verkligen berör.

Jan-Olov Andersson