Så är nya Justin Bieber-filmen

FILM

Fansen lär inte bli besvikna

På många sätt är det ”bara” en reklamfilm för Justin Bieber.

Men för fansen är nog onekligen ”Justin Bieber's Believe” precis det de vill ha: Närgångna bakom kulisserna-bilder och fräckt filmade konsertscener.

DOKUMENTÄR. För en 58-årig Biogubbe är det rätt ovanligt att se en film där stora delar av publiken i salongen, till i stort sett hundra procent tonårstjejer, jublar åt händelser, repliker eller låtar.

Justin Bieber är ett sådan artist.

Nya filmen hade faktiskt världspremiär här i Sverige (och i Danmark) under torsdagen, övriga världen, inklusive USA, får vänta till juldagen. Filmen visas under begränsad tid, sedan kommer den så småningom på dvd.

Hur alltihop började – hur Bieber växte upp med en ensamstående mamma i en håla i Kanada, hur han som ung tonåring blev popvärldens första stora YouTube-fenomen, hur han på sin första stora turné sålde ut Madison Square Garden i New York – skildrades i filmen ”Justin Bieber: Never say never” för två år sedan.

Sedan dess har han blivit megastor. Sålde ut Globen tre gånger om i våras och hade förmodligen kunnat sälja ut den tre gånger till. I modern tid har ingen artist orsakat sådan hysteri bland (främst) unga tjejer.

Som pappa till en 13-årig dotter som är smått besatt av honom, har jag inte kunnat undgå att höra alldeles för mycket Justin Bieber. Något som också innebär att jag inte kunnat undgå att upptäcka att där finns musikalisk begåvning hos honom, i betydligt högre grad än hos andra liknande ungdomsidoler, till exempel de som kommer fram genom ”Idol” och liknande program.

Om förra filmen var en pr-film förklädd till dokumentär, kan man säga samma sak om denna, fast man den här gången inte ens försöker låtsas och samtidigt gör det med en rätt så klädsam självironi.

Det gör den nya filmen bättre än den förra, även om den inte direkt gräver särskilt djupt i Justin Biebers liv. Den är inspelad under fjolåret, innan turnén nådde Sverige, men här nämns till exempel inte med ett ord stjärnans från-och-till-förhållande med Selena Gomez.

Det kan ju å andra sidan också tolkas som av respekt för henne.

Regissören själv, John M. Chu, och managern Scooter Braun, är själva med mycket framför kameran, ibland själva, oftast tillsammans med den i dag 19-åriga stjärnan.

Man pratar både lite allvar, men skojar framför allt, om Biebers kändisskap och problemen med det.

En arrangerad scen visar hur Bieber likt en actionhjälte jagas av och slåss mot paparazzi-fotografer som använder sina kameror som skjutvapen. Sedan övergår actionsekvensen i en liknande dans mitt i ett av sångnumren.

En rätt stor del av filmen är förstås konsertscener. Fräckt filmade, det visar verkligen vilken gigantisk apparat den här scenshowen är, både tekniskt sett och vilket arbete som ligger bakom. Justin Bieber tycks ha ett fint förhållande med alla sina dansare, de tränade tolv timmar om dagen i två månader.

Ett minus är ljudet. Fansen är en viktig del av Justin Bieber-fenomenet och jag tycker nog de hörs lite för mycket under konsertscenerna, jag hade hellre hört hans egen röst lite högre i ljudmixen.

En väldigt skickligt klippt scen visar låten ”Beauty and the beat” ur tre olika synvinklar samtidigt. Dels hur den framförs på scenen. Dels hur John M. Chu lär upp och hjälper Justin Bieber att regissera sin första musikvideo, inspelad vid en swimmingpool med massor av statister och sångerskan och rapparen Nicki Minaj som gäst. Och så får vi se avsnitt ur själva videon.

Här finns också ett djupt gripande avsnitt. Eller ”gripande”.

På ett sjukhus i Boston vårdades en 6-årig flicka i en dödlig sjukdom. Hennes enda glädje i livet var att lyssna på Justin Bieber. Personalen och föräldrarna arrangerade ett låtsasbröllop mellan henne och en pappfigur som föreställde idolen. Tidningarna skrev och Justin Bieber läste om det.

Han lovade att träffa flickan. Några timmar blev till en hel dag. Hon fick vara med honom på scenen under en konsert. Allt filmades och när flickan sedan dog, blev det ihopklippta materialet en hyllning till henne under en senare konsert.

Justin Bieber bryter i filmen samman och gråter när han berättar om henne.

Är tårarna äkta eller ett cyniskt försök att framstå som en ”fin” människa? Kanske både och. Han hade ju faktiskt kunnat strunta i att åka och hälsa på henne från början.

Det är dock svårt att inte bli fascinerad och imponerad av Justin Biebers energi och proffsighet. Och att han kan vara besatt av sådant som att han vill ha mer skäggväxt, så det utomordentligt fåniga försöket till mustasch kan se lite mer manligt ut.

Gulligast är mamman, som bara är med i några sekunder. Hon är givetvis stolt över honom. Tycker det är häftigt att se honom förvandlas från tonåring till ung man. Men säger också:

– Jag tycker gott han kunde se till att byxorna satt uppe ordentligt.

Jan-Olov Andersson

ARTIKELN HANDLAR OM