Välspelat om kärlek och svek

FILM

Harrys döttrar

Svenskt DRAMA i regi av Richard Hobert, med bl a Lena Endre, Amanda Ooms, Iwar Wiklander, Jørgen Langhelle och Peter Gardiner.

Två systrar väntar barn. Två lyckliga par, två vuxna kvinnor som hittat en gemenskap som vuxna. I bakgrunden deras stolta pappa. Strax före förlossningen drabbar tragedin.

Det ena fostret har dött inne i magen. Den andra systern föder en pojke. Allt är förändrat i parens liv. Efter en tids tystnad får de åter kontakt, och då börjar hon som förlorade sitt barn bli besatt av systersonen. Det som börjar som ett kärleksfullt intresse får snart en obehaglig ton, men den ende som ser det hotfulla i hennes beteende är systern. Alla andra i omgivningen slätar över. Tycker synd om.

Det finns ett drag av Hitchcock-thriller när Richard Hobert skickligt skärper spänningen, och bara vi som tittar och den nyblivna mamman vet vad som sker.

Men det finns mer dramatik i systrarnas liv, De är döttrar till Harry, mannen vars fru tog sitt liv. När systrarna nu möts som vuxna kommer minnen från barndomen fram. Speciellt den yngre systern försöker förstå allt som hänt.

”Harrys döttrar” är välspelad och fängslande. Lena Endre och Amanda Ooms är särskilt bra i det här otäcka kammarspelet som är både psykologiskt drama och rafflande spänning som gör betraktaren nervös.

Efter den misslyckade resan till medeltiden i ”Tre solar” visar Richard Hobert åter att han är en skarpsynt iakttagare av svensk samtid. Vuxna människor som brottas med kärlek och rädsla, lojalitet och svek.

Jens Peterson